en dag av ingenting...

Hej!

Idag har det inte hänt någonting...det mest spännande idag var en kort promenad till mataffären och att jag har lyckats få tillgång till spotify. Jätte rolig dag...

Sov länge, ronden gav ingenting...

Port-a-cath:en har kliat hela långa dagen, och så får jag inte klia...så så frusterande!

det är liksom på insidan, runt kanterna på den. För er som inte vet hur de ser ut eller rättare sagt känns under huden så är det som en knöl, stor som en 5-krona ungefär. Jag kan känna lite kanter på den så den är inte helt rund. I den finns det som en gummiduk som man kan sticka i ungefär 1miljon gånger (har jag för mig). Den kan sitta i flera år(oftast utan komplikationer)

Man får oftast en sådan om man har cancer och behöver få behandling under en lång tid. (tex dropp, cytostatika)

så här ser den ut.

så sticker man in nålen i den (för att få dropp)

Denna delen hänger utanför kroppen, man kopplar droppet denna. (byts en gång varje vecka)

så här ser det ut under huden (min sitter på höger sida dock pga av att en propp i en Cvk har förstört mina kärl på vänster sidan)

just de, höll på att glömma att andreas ringde idag och bekräftade att jag ska till Linköping på torsdag, dels för test och för start av en ny behandling(den som sänker mitt immunförsvar)

Mår jag bra efter testerna an jag få åka hem igen på torsdag annars stannar jag en natt på sjukhuset tills fredag. Jag ser det mer som en bonus om jag får komma hem på torsdag...

Min hem sjukvård kommer nog igång nästa vecka om allt är som det ska, det blir skönt. Även om jag kommer vara uppkopplad 12 timmar om dygnet till dropp så är hemma ändå hemma! Enda nackdelen med att bo i ett gammalt hus är de ca 5cm trösklar som är överallt, ett jäkla konkande med droppet ;)

Önskar att jag kunde få utbildning till att sätta droppet själv, eller att stefan kunde få sätta det för då hade man kunnat vara mer fri... för man har en bestämd tid som de kommer och sätter droppet och sen kan man ju inte göra så mycket mer den kvällen. Så summa kardemumma är ju att man blir låst. Kan inte vara hos goda vänner längre än tex. 20.30 för sen kommer de och ska sätta droppet osv... Kan inte åka iväg och sova borta över en natt m.m... Men tur att stefan inte fick som han ville i början på hösten, för i våras fick vi flytta ner till bottenplanet i vårt hus när jag skulle ha hem sjukvård, så nu tyckte han det var dags att flytta upp igen...tur att jag inte gick med på de! :)

Imorgon ska jag göra min första mammografi, det sägs att det gör ont men med mina taxöron tror jag inte det ska vara någon fara...innan jag blev sjuk hade jag en ganska rejäl byst som nu har krymt till en liten byst med resultatet taxöron...jag sörjer det inte men jag tror min make gör det ibland ;)

hoppas att Kai kommer hit på ronden imorgon så han får lite info om Linköping, tror inte han vet om det riktigt...och det känns lite konstigt i och med att han är "min" läkare.

Hoppas också att ronden kommer tidigt imorgon för då kan jag kanske hinna med stefan och philip till jönköping för läkarbesök för philiokus...ett av många, stackarn...

i och för sig från ett sjukhus till ett annat men de är ju inte mig det handlar om för en gångs skull...

När man är sjuk som jag blir man ganska fokuserad på sig själv har jag märkt, allting rör mig, hur jag mår, vad som händer mig på de olika sjukhusen, de olika behandlingarna, frustrationen som de runt omkring mig känner för att det ibland går lite sakta mellan behandlingar osv...

Men de som blir bortglömda är de som står ijämte och inte riktigt kan göra någonting. Ingen frågar hur de mår, osv. Tror detta är ganska vanligt... Jag tycker synd om dem för ofta tror jag de mår sämre än vad jag gör, i alla fall psykiskt.

dagens bild är från förra julen, tyra som tomte jämte vår fina gran! sötnos...!

Puss och Kram

Karin