söndag 29 augusti 2010

Håll tummarna...!

Hej hej!
Befinner mig nu i Jönköping, på infektions avd igen.
Åkte ambulanstransport upp tidigare idag, för operation imorgon (måndag).
Inget stort ingrepp, ny port bara men jag kan behöva all tur i världen känns de som så har du en tumme fri håll den gärna åt mig!
Men oddsen är goda då han som ska utföra insättningen av porten tillhör Sverige eliten inom portar! Kanske de funkar denna gången...
Ska strax försöka sova.
Men håll gärna en tumme!
Puss och Kram
Karin

onsdag 25 augusti 2010

Helvetes jävla kärl...

Har så ont...!
Tog cvk:n igår, de tog en timma(brukar ta 2-5min) plus två överläkare på iva... Den hade växt fast på alla möjliga ställen... Så nya snitt och nya stygn och de gjorde ont...
Sen började tortyren med att hitta kärl för att sätta en nål i... Jag har i vanliga fall inte ont av detta alls, de får gladeligen sticka i mig men igår gjorde de så ont att jag bröt ihop... De tog tre överläkare två och en halv timmar att hitta ett kärl på mig, och de är inga nybörjare utan erkänt duktiga på de dom gör! (nålar på svåra patienter är deras jobb) jag tror de stack mig 8ggr i halsen ( med grova gröna nålar, grävde runt och tryckte)
ett kärl lyckades de hitta. Alltså har jag just nu bara ett blodkärl kvar typ för att kunna ha en nål i...
Känns så jäkla hopplöst! Och så jävla ont! Har fått hur mycket smärtstillande som helst(inte bra) men behövligt!
Vaknade nu precis av att jag till och med i drömmarnas värld har ont till en verklighet där sköterskan fick komma in och vända på alla mina kuddar då jag var helt fuktig av svett för jag spänner mig och har så ont, gu vad jag hatar att vara sjuk!
Försöker få tiden att gå lite och distrahera mig själv för att kunna be om mer smärtstillande om en stund men usch vad jag inte vill finnas just nu...!
Puss och kram
Karin

måndag 23 augusti 2010

Uppdatering

Hej hej!

Ligger fortfarande inne, ny blodförgiftning denna gången orsaken en tarmbakterie med konstigt namn. Tyvärr sitter den i cvk:n så just nu väntar jag på att få komma till iva för att ta bort den... Sen blir de några dagar med glykos dropp innan ny port ( vet inte vad de blir) kan sättas in... Är så jävla trött på allt nu, känns som de bara snurrar på i ett ekorr hjul!
Puss och Kram
Karin

torsdag 19 augusti 2010

Inlagd igen...

Hej!
Åkte in igår akut med ambulans och frossa så jag knappt kunde prata! Ryggen och benen gjorde så ont så jag höll på att smälla av...
Skriver mer imån eller när jag orkar rättare sagt!
Puss och Kram
Karin

torsdag 12 augusti 2010

Hemma igen...

Hej i natten!
Idag är det fredagen den 13...!! Frågan är om de är tur eller en otusdag? Ibland är det ju helt tvärt om konstigt nog... Är kanske fel att skriva dag, det är de nämligen inte, klockan är strax innan två på natten... Vaknade precis, maken snor i sängen värre än ett litet barn och snarkar mer än tomten med lovligt mycket alkohol innan för västen... ;) så de är lite svårt att sova. Men jag är hemma igen! Så de gör inte så mycket, faktiskt! konstigt va? Hade jag varit "frisk" och alltid sovit hemma hade jag nog varit ganska knäckt!
Jag blev utskriven i onsdags lunch, så de är andra natten hemma…underbart med min egen säng, skönt att kunna ligga och små prata innan man ska sova, ikväll var ämnet utrensning. Sen vi flyttade ut hit har vi samlat på oss en massa saker som vi inte använder! Endel möbler som maken anser att vi bara kan slänga och en massa "pyngling" som vi inte har framme. Så jag har kommit framtill att vi borde försöka lägga ut endel av sakerna på Blocket och endel av alla utväxta kläder på gradera för att se om vi kan få in lite kosing i kassan, vore mer än väl behövligt! På tal om pengar, om någon vet om någon fond som går att söka pengar ur så hör gärna av er, eller stiftelse. Har svårt att få de gå ihop ekonomiskt som de är just nu. Glädjande nog så har iaf Stefan fått några månader med heltids schema, vilket är stor skillnad mot 50% som han haft nu ett tag! Så då kanske vi kan få lite ordning på vissa delar av ekonomin! Sen måste jag fixa med försäkringskassan också så jag kan få handikapps ersättning plus något annat bidrag, men det är så många papper som ska fixas och lämnas in med dessa! Måste ringa banken imorgon och be dem skicka ut några av alla dessa papper som skulle vara med, sen ska Stefan lämna in samma papper också. Så de gäller att försöka ta tag i de nu när jag ändå är relativt " pigg". Hmm pigg och pigg, sover stora delar av dygnet, orkar i stort sett ingenting! Var och la om min cvk på vårdcentralen idag, och så rullade snabbt in på kvantum för att bara ha lite mjölk och smör, sen var jag helt slut! Jag tror hela tiden att jag ska orka en massa mer än jag gör... Det är så frustrerande! Imorgon kväll är Stefan inbjuden på grabb kväll med lite öl och fotboll nere på byn hos Nisse ( en gammal kompis som faktiskt en gång i tiden presenterade oss för varandra) men i och med att jag inte orkar ha Tyra själv längre än typ 30 minuter i vaket tillstånd så får vi helt enkelt hänga med och "grabba" till oss och titta på... Trist för grabbarna men imån finns de inga andra lösningar... Men de ska i och för sig kul att träffa de gamla gänget som jag umgicks ganska flitigt med innan jag träffade Stefan. Sen får vi se vad som händer, tror de är fler tjejer som ärsjälva med barnen i byn när grabbarna "ölar" så vi kanske kan träffa dem med, de löser sig alltid som jag brukar säga. Men det känns ganska tragiskt att jag inte rent fysiskt att vara själv med min dotter i en kväll…de trodde jag aldrig att jag skulle bli så klen. Eller behöva åka rullstol för mina ben inte bär mig när jag går längre sträckor! Helt otroligt om man tänker tillbaka på mitt "gamla" jag... Har ju alltid varit aktiv, även om jag var stor och rund innan jag blev sjuk så gillade jag ju att göra saker fysiskt! Ok, kanske inte tränade eller åt som man borde men iaf! Har ju klättrat, åkt snowboard, rest och alltid varit på "väg" någonstans, olika äventyr har ju avlöst varandra i mitt förflutna. Men inte längre, har slutat planera, de slutar oftast i avbokningar iaf pga av min sjukdom! Igår kväll var vi hos Saras mamma och provade våra tärnkläningar, jag o Lisa. Vi kommer bli så fina! De känns så lyxigt att få de uppsytt just efter mig. De är ju inte varje dag precis sånt händer! :) håll tummarna bara att jag är frisk och kan vara med på bröllopet, annars kommer jag bli så jävla besviken! Men för att jag inte ska gå kommer jag behöva vara iva-dålig för det är en sådan sak som bara händer en gång och jag VILL vara där, så de måste bara lösa sig helt enkelt!
Funderar på att under en helg ha loppis uppe i garaget, tror ni de skulle locka folk? Sen de som man inte blir av med får vi väl skänka till välgörande ändamål helt enkelt! Vore skönt och rensa ut i garderoberna som typ svämmar över med saker!
Stefan vaknade precis med en katt i skrevet, tydligen hade Sigge smugit in här när Tyra gick och la sig, snacka om att han blev överraskad! ;3 typ flög upp, va i h-vete! En katt!!! Lite roligt...!
Nu kanske ni undrar varför jag ligger och skriver mitt i natten när jag borde sova, men mitt bäcken gör ont och mina ben smärtar så de är svårt att sova helt enkelt...! Även fast jag är hemma!
Men ska testa ta lite morfin och se om de går att somna om, förstärker de hela med lite dropp-Alvedon för att maxa effekten... Hoppas att ni sover sött!

Puss och Kram
Karin

onsdag 4 augusti 2010

Bomullsbröllop

Hej!

Vill börja med att hylla min make! Han är min klippa, som håller ihop vårat dysfunktionella familje liv och allt kaos i vardagen...
1augusti förra året lovade vi varandra att stå sida vid sida i nöd och lust, måste väl säga att vårat första år som makar har varit mycket i nöd( har nog varit hemma 2-3mån på hela året) men han har funnits där. Han har själv mått dåligt, gör de nog periodvis fortfarande pga av allt som min sjukdom drar med sig. Tills nästa bröllopsdag vill jag uppleva mer lust än nöd. Men Stefan är stark i sin roll som make, pappa och vardagshjälte! Men jag saknar honom nu och vill hem...
Längtar tills "vår" helg älskling när vi ska fira oss, bröllopet och ta hand om varandra!

Tänk älskling, de är snart 7år sedan vi träffades, först i Ljungby och sen i Värnamo. Kommer fortfarande ihåg hur du liksom bara "lös" upp när du såg mig andra gången på andra sidan baren på Harrys, hela du blev som ett stort leende. De kommer jag aldrig glömma, har aldrig varit med om något liknande varken före eller efter... Ligger och tänker på alla de lyckliga stunder vi haft med ett stort leende på läpparna!
Älskar dej!

Puss och Kram
Karin