tisdag 23 februari 2010

hej hej!



Hej!





Har haft de jobbigt idag med humöret, saknar familjen och hemmet...


Andreas var här idag, vi ska försöka fasa ut morfinet nu, får annat smärtstillande istället...tror att jag kan känns mig lite konstig, typ abstinens. Men det är bara att bita ihop!





Har bokat rum på Rm-huset från fredag till måndag, det blir kul!


på fredag kommer sara och lisa upp och med sig har de tyra, och då har jag fixat så jag får sova där den natten, sen på lördagen kommer min mamma och pappa upp och "tar över" tyra och stannar några dagar. längtar så!


det blir kul med "tjej kväll", vi träffas ju inte så ofta längre. Så gulliga att de vill komma upp! :)


Skönt för Stefan att få en helg utan barn så han kan känna att han får lite gjort! (han ogillar oredan som råder hemma i fröakärr)





Har varit "ute" och vandrat i korridorerna på sjukhuset nu en stund, men jag får hjärtklappning och svettningar och benen stumnar så snabbt. Funderar på att be och få en rullator så kan jag sätta mig och pausa på vägen om jag ska gå till rm-huset. (herregud jag lovar jag är inte 89!!)


Andreas tycker inte att jag ska ta ut mig för mycket pga att jag har infektion i kroppen men då kan jag ju inte röra på mig alls...


Jag bad sköterskan kolla mitt kalium värde, känns som om de vore lågt. Blir ju lätt så när jag inte får i mig någon näring utan bara vateen med socker. Ingen diet att rekommendera! :(


Andreas sa idag att jag måste ha två blododlingar som visar att jag inte har något som växer i blodet, så minst två veckor till här uppe och kanske att jag inte får någon port innan dess heller tyvärr...de är surt! Känner ju att energin inte är på topp!





Söker på nätet efter fonder, eller stiftelser som kan bidra ekonomiskt till sjukvårdskostnader och "löne bortfall" men det är ju en hel djungel med olika ansöknings kriterier och datum och intyg hit och dit... Önskar att jag kunde skrapa fram 50 tusen i 25år på triss eller nåt, de hade iaf varit ett problem mindre!





Tänk, nästa vecka blir Tyra 2år, helt otroligt vad tiden går...undrar om allt detta som pågår kommer påverka tösen när hon blir större? hur våran relation ser ut? om hon blir "pappas" flicka..? hoppas att hon och jag får samma relation som jag och min mamma, vi kan prata om allt och ingenting och har vi inte pratat minst en gång om dagen så blir jag orolig att något har hänt!

Kortet idag är på mig och min pappa tagit på bröllopet! (vi är ganska lika där)



Puss och Kram
Karin

måndag 22 februari 2010

vill hem...


God kväll!


Jag är kvar i linköping, har gjort en massa ultraljud på buk, ben och hjärta. Ögonen är uppkollade igen, ingen svamp, hjärtat utan fara(vet dock ej varför det finns blåsljud)

Proppen i magen vet jag inte så mycket om, bara att jag har ont. Har fått en pump idag som konternueligt ger mig något som verkar som smärtstillande. Vet inte om de funkar men vi får se, allting är bättre än morfin sprutor!

Testar någon ny medicin också, men än så länge utan resultat...


Är så jäkla trött på att vara sjuk, jag orkar inte ens gå bort från det här jäkla sjukhuset till ronald macdonalds huset( kallas from nu rm-huset) och prata lite med annika eller bara ta det lugnt och fördriva några timmar, är fast här känns det som!

Saknar min familj något enormt fast de åkte hem igår, känns som en evighet. De blir inte lika tydligt när de är här att jag är sjuk och faktiskt måste vara här. Ibland känns det som om man bara vill skita i allt och åka hem. För där finns alla dem jag bryr mig om. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på för att må bättre, önskar att jag kunde röra mig mer, men mina ben funkar inte. Trodde jag skulle svimma av halvvägs bort till rm-huset i torsdags (enda gången jag gick dit) stefan har fått skjutsa mig fram och tillbaka, det är väl ca 500 m det rör sig om, men de kunde lika väl vara 5mil känns det som...

Så summa kardemumma, livet är ganska tråkigt för att inte säga förjävligt just nu och jag vill hem.


Puss och Kram

Karin

tisdag 16 februari 2010

long time no see...


Hej hej!


Nu är jag i Linköping...hux flux!

Min läkare kom in idag på morgonen glad i hågen, idag åker du till Linköping!

så klockan halv tre kom ambulansen och hämtade mig...

Lite trist för vi skulle haft kalas hemma ikväll för Philip som blir 17 år idag! :)

Grattis gubben!

Svårt att planera in kalas om jag ska vara med, det har hänt så mycket de senaste veckorna så jag undrar verkligen om jag någonsin kommer bli frisk...!


För nästan 2veckor sedan åkte jag till Stockholm, karolinska i huddinge för att göra tunntarmsmanometrin (tryck mätning av tunntarm och magsäck för att se hur det arbetade där nere. Undersökningen går till så att man för ner en ganska grov sond genom näsan, svalg, magsäck och tillslut tunntarm. På slutet av sonden sitter det små elektroner som mäter av rörelserna till en dosa som man har runt halsen. Detta har man i 25 timmar för bästa resultat, under dessa timmar ska an äta 3 måltider på bestämda tider, så äckligt!

Jag far så illa av sonden i svalget, blir helt paralyserad, så jag låg i min säng hela tiden o dreglade, det gör så vida pass ont i svalget! Och så är det svårt att svälja, äta och så vidare! Träffade Greger och deklarerade bestämt att aldrig att gör om den undersökningen...!

vi får väl se, de var inte riktigt nöjda med resultatet...men hur som helst hittade de fel i både magsäck och tunntarm...stora konstiga fel...

Sen fick jag åka hem och dagen efter fick jag feber, en ny sepsis var på intågande låg med 39-40 graders feber i 3 dagar, sen hjälpte antibiotikan och jag började komma till liv igen. Ungefär samtidigt kom svaret på blododlingarna som alltid tas när man misstänker att det är en blodförgiftning. Svamp i blodet löd domen...något nytt!

Så jag fick mer antibiotika sen trodde jag och det kändes som det var frid och fröjd.


Har sovit hemma på nätterna hela helgen! så enormt skönt! Ni kan inte ana, det var i början av december som jag sov hemma sist...! Så mysigt på kvällarna, tyvärr var inte de stora killarna hemma, men tyra var hur gosig som helst. Hon har verkligen ändrats, hon kommer och kryper upp i soffan och ska sitta i knäet och gosa, saknar dem alla!


sen i söndags började jag få ont i ryggen och benen kändes konstiga igen...så i måndags gjrdes ett nytt ultraljud, vilket visade att proppen i magen har vuxit, trots behandling! Ingen fattar något... Så med samma smärta som jag hade vid första proppen, minskar man stadigt min smärtlindring...rimmar dåligt va?! helt knäckt!

Sen kom min infektionsläkare från jönköping och berättade att svampen just nu bara satt i CVK:n så då var vi tvugna att ta bort den, sen kunde även svampen sätta sig i ögon botten i vissa fall, så ner till ögon igår och kolla, självklart hittar de den där. Vad annars i mitt fall?!

Sen kan den visst även sätta sig på hjärtklaffarna, så han lyssnade på mitt hjärta och hittar blåsljud så nu måste man undersöka detta också. Vilket görs med att man för ner som en slang i halsen med kamera på och tittar efter, plus ett utvändigt ultraljud.

Jo, så det har hänt endel sen jag skrev sist...


Men jag har bokat in Stefan och alla barnen på ronald macdonalds huset i morgon tills på lördag så då hoppas jag att jag kan träffa dem så mycket det bara går!


Sen vill jag tacka för alla fina och "peppande" kort som jag har fått! Det värmer jätte mycket och så är det spännande för de flesta korten är från för mig okända människor som följer bloggen :)


Ska försöka hålla Er mer uppdaterade, men orken har inte riktigt funnits där...


Puss och Kram

Karin

måndag 1 februari 2010

livet leker...nästan!


Hej och god kväll!




Har inte skrivit på ett tag, tänkte det är dags för lite uppdatering.

Min läkare Kai är tillbaka efter att ha varit ledig i några dagar, så det är skönt.


Det känns skönt att tala om att veckan har varit lugn, inga dåliga nyheter eller plötsliga sjukdomar utan allt har varit lugnt och skönt! Mitt liv känns lättare att leva just nu, får inga plötsliga gråt attacker, har inte ont av att träffa folk, svarar oftast i telefonen när det ringer. Mår bättre hela jag.

Kämpar fortfarande med mina ben och bäcken. Benen mår inte bra, blir trött så snabbt när jag går. Min mamma hade varit och köpt lite kläder till mig i förra veckan men så kändes inte skjortan helt rätt så stefan fick skjutsa ner mig så jag själv fick kolla i affären, hittade en super snygg skjorta (som mamma tydligen också hade valt mellan) men så blev det lite billigare så jag köpte ett par chinos på rea:n utan att testa, vilket jag borde gjort så det blev en vända till och de var så hyggliga att jag fick byta dem även fast de var på rea, men denna gång hittade jag ett par jättesnygga jeans (är helt insnöad på jeans för tillfället) men var tvungen att testa dem denna gången iaf. Gud va jobbigt hela denna proceduren var, trodde jag stod i en bastu och provade byxorna. men de passade iaf. Så nöjd och helt sket slut vandrade tillbaka till bilen, denna vandring avslutas med trappor, svetten lackade i pannan och mina ben kändes som om de hade gjort ett rejält spinning pass... ;) Känner mig stolt att jag klarade hela strapatsen men oroad att jag inte blir bättre. Känner inte minsta förbättring i benen, tog upp detta med Kai idag, men han ansåg att det har nog att göra med att jag legat för mycket och musklerna fattas, men innan jag fick proppen så kändes inte benen så. Men hoppas att jag från och med nästa vecka ska kunna börja träna på motions cykel för att styrka benen.


Idag har jag fått post, ni vet sådan där snigel post men som man kan ta på! Tack, tack! ;) Jätte gulligt, ett vykort med krokus på från mi kompis mamma och ett brev men jätte fina kort uppe ifrån luleå från allas våran ida. Det är så gulligt med sådan post, blir lite mer personlig än e-mail ( nu menar jag inte att det är fel med det, men i vanliga fall kommer det ju mest räkningar på snigel posten ;) )


Några av mina underbara kompisar befinner sig just nu på andra sidan jordklotet, två i vietnam och fyra i thailand, de i thailand hade enligt ryktes vägar fått med sig vinterkräksjukan ner, blev så ledsen för deras skull när jag hörde de... tänk så många timmar på ett plan och vinterkräksjuka där det sprutar ur båda ändarna, fy så hemskt! Stackars er! hoppas att ni har det br annars och njuter för fullt! :) Kram på er allihopa!


Just nu är tyra hos mormor och morfar, pappa har första grus-träningen med fotbollen idag, fy vad jag INTE är avundsjuk! Har aldrig gillat grus säsongen, kallt, blött, och grus överallt!


Just nu testar jag alla möjliga grejer för att inte få blodförgiftning, så jag duschar varannan dag med "hibi-scrub" (sådant man duschar i innan operation) och jag blir tvingad att tvätta håret i det också...det sliter enormt på håret, tar både balsam och inpackning efter varje gång... men jag börjar få en synlig utväxt nu (håret ser nästan grått ut) kanske lite inbildning men det har en konstig nyans. Sen ska jag smörja insidan (!!!) av näsan med någon speciell salva, hoppass att allt detta hjälper nu...


Är super trött, har varit det hela dagen, stefan hämtade mig vid strax efter tio, sen gjorde vi lite ärenden, åt och gick och la oss en sväng, klockan var väl runt 12-snåret då, jag vaknade vid 16,30 igen...och då har tydligen stefan pratat med mig flera gånger, frågat mig hjälp och sagt åt mig att det är fika, så när jag väl steg upp var han ganska irriterad, och jag hade inte en aning varför, kommer inte ihåg att jag pratat med honom... inte så lyckat! förlåt älskling...!


Puss och Kram


Karin