Hej hej!
Nu är jag i Linköping...hux flux!
Min läkare kom in idag på morgonen glad i hågen, idag åker du till Linköping!
så klockan halv tre kom ambulansen och hämtade mig...
Lite trist för vi skulle haft kalas hemma ikväll för Philip som blir 17 år idag! :)
Grattis gubben!
Svårt att planera in kalas om jag ska vara med, det har hänt så mycket de senaste veckorna så jag undrar verkligen om jag någonsin kommer bli frisk...!
För nästan 2veckor sedan åkte jag till Stockholm, karolinska i huddinge för att göra tunntarmsmanometrin (tryck mätning av tunntarm och magsäck för att se hur det arbetade där nere. Undersökningen går till så att man för ner en ganska grov sond genom näsan, svalg, magsäck och tillslut tunntarm. På slutet av sonden sitter det små elektroner som mäter av rörelserna till en dosa som man har runt halsen. Detta har man i 25 timmar för bästa resultat, under dessa timmar ska an äta 3 måltider på bestämda tider, så äckligt!
Jag far så illa av sonden i svalget, blir helt paralyserad, så jag låg i min säng hela tiden o dreglade, det gör så vida pass ont i svalget! Och så är det svårt att svälja, äta och så vidare! Träffade Greger och deklarerade bestämt att aldrig att gör om den undersökningen...!
vi får väl se, de var inte riktigt nöjda med resultatet...men hur som helst hittade de fel i både magsäck och tunntarm...stora konstiga fel...
Sen fick jag åka hem och dagen efter fick jag feber, en ny sepsis var på intågande låg med 39-40 graders feber i 3 dagar, sen hjälpte antibiotikan och jag började komma till liv igen. Ungefär samtidigt kom svaret på blododlingarna som alltid tas när man misstänker att det är en blodförgiftning. Svamp i blodet löd domen...något nytt!
Så jag fick mer antibiotika sen trodde jag och det kändes som det var frid och fröjd.
Har sovit hemma på nätterna hela helgen! så enormt skönt! Ni kan inte ana, det var i början av december som jag sov hemma sist...! Så mysigt på kvällarna, tyvärr var inte de stora killarna hemma, men tyra var hur gosig som helst. Hon har verkligen ändrats, hon kommer och kryper upp i soffan och ska sitta i knäet och gosa, saknar dem alla!
sen i söndags började jag få ont i ryggen och benen kändes konstiga igen...så i måndags gjrdes ett nytt ultraljud, vilket visade att proppen i magen har vuxit, trots behandling! Ingen fattar något... Så med samma smärta som jag hade vid första proppen, minskar man stadigt min smärtlindring...rimmar dåligt va?! helt knäckt!
Sen kom min infektionsläkare från jönköping och berättade att svampen just nu bara satt i CVK:n så då var vi tvugna att ta bort den, sen kunde även svampen sätta sig i ögon botten i vissa fall, så ner till ögon igår och kolla, självklart hittar de den där. Vad annars i mitt fall?!
Sen kan den visst även sätta sig på hjärtklaffarna, så han lyssnade på mitt hjärta och hittar blåsljud så nu måste man undersöka detta också. Vilket görs med att man för ner som en slang i halsen med kamera på och tittar efter, plus ett utvändigt ultraljud.
Jo, så det har hänt endel sen jag skrev sist...
Men jag har bokat in Stefan och alla barnen på ronald macdonalds huset i morgon tills på lördag så då hoppas jag att jag kan träffa dem så mycket det bara går!
Sen vill jag tacka för alla fina och "peppande" kort som jag har fått! Det värmer jätte mycket och så är det spännande för de flesta korten är från för mig okända människor som följer bloggen :)
Ska försöka hålla Er mer uppdaterade, men orken har inte riktigt funnits där...
Puss och Kram
Karin
Hej Karin! Va glad jag blir att du orkar skriva o berätta hur det går. Men så ledsen jag blir att det är så struligt fortfarande! Hoppas o tror att det blir bättre snart. Skönt o få vara hemma lite för dej, det hjälper ju motivationen när det är kämpigt! Tänker på dej! Kram Matilda
SvaraRaderaÅ vad jag har väntat på att få höra något från dej!
SvaraRaderaHoppas nu att allt går bra med svampar, tarmar och blåsljud.
Du är stark som en oxe!!!!
Sitter här med mitt skadade ringfinger. Ramlade nerför källartrappan och fastnade i stupröret, fick sy 10 stygn. En piss i Nilen. Ska inte ens rynka på näsan när dom tar stygnen, ska tänka på dej och alla slangar.
Stor kram till dej!
Åh vad roligt att få höra lite från dig!Ja ingen kan ju säga att du inte varit med om mycket...det är inte rättvist..Det är tur att du har en stor familj runt dig...Nu väntar jag på stor slammet där dom hittar en utväg så du kan få vara hemma igen...
SvaraRaderaTänker på dig!!
Varma kramar i massor//wivi
Vad skönt och se en uppdatering från dig tänker ju så himla mycket på dig och undrar när det tar lång tid mellan dina uppdateringar. MEn jag och alla dina andra läsare förstår ju varför. Det smärtar att höra att det strular och är så tufft för dig. Men härligt och höra att du fått njuta av din familj en del också...... Kram på dig Karin....önskar Helen Kardebratt med fam
SvaraRaderaVilken pärs! helt otroligt vad du får gå igenom och så mycket som hänt sedan sist. Jag önskar verkligen att de får ordning på allt. Du är en fighter Karin.
SvaraRaderaBlir glad över att du fått vara hemma och sova och att du tycker det är skönt.
Hoppas ni får umgås mycket nu på ronald mc donald huset.
Tänker på dig och önskar dig det bästa.
Kram från en av dina bloggvänner.
Kämpa på, tänker på dej!! Kram Bittan
SvaraRaderaHej Hej Karin!
SvaraRaderaSKönt och höra från dig igen. Har knappt vågat svara i tfn när mamma ringt denna veckan, vilket är typ varje dag....suck. Blir rädd och ledsen för inte har det varigt ngt positivt hon har berättat. Vilken skit du ska gå igenom. Droppen var väl ändå svamp i ögonen, kan man få det???? Finns ingen annan än du som klara denna prövning. Vet ju att du kämpa för fullt och vi kämpar med dig i tankarna. Mysigt att familjen kommer upp till helgen. Hoppas du får en mysig och lugn helg tillsammans med nära och kära. Här kommer en ny laddning med energi till dig.....Massa Kramar från oss till dig //Ellen m fam
Men hej igen!
SvaraRaderaSå glad jag blev när jag fick se ett inlägg från dig.
Men ppuuuuhhhhh så kämpigt du har det. Nu kan det väl ändå bara bli bättre. Jag tänker på dig, ska du veta, även fast jag inte känner dig!
Det är så imponerande att du orkar skriva så mycket om din sjukdom.
Nu hoppas jag läkarna får ordning på dig med det snaraste!
Många hälsningar från
Agneta
Hej Karin!
SvaraRaderaHoppas ni får några bra dagar tillsammans på Ronald Mc Donalds. Det behöver ni verkligen. Du är verkligen en kämpe som inte ger upp med alla motgångar som drabbar dig hela tiden. Vi är så stolta över dig.
Många kramar
Marie o Christer
Hej Karin.
SvaraRaderaJa, vad säger man..det smärtar att läsa att det ena avlöser det andra. Hoppas verkligen att du får några bättre dagar så du får träffa de dina. Tänker på dej.
Ta hand om dej önskar jag en "blogg" vän.
Kram, Britt-Inger.
Hej gumman.
SvaraRaderaSkriver lite till dig även att det bara är en timma sedan vi pratades vid i telefon.
Pappa o jag känner oss så frusterade att man inte kan kan ge den hjälp du behöver. Alla gör nog så gott de kan.
Skönt för dig att ha hela din familj omkring dig.Det känns nog bra för dem också.
Hoppas de behandlingarna du ska genomgå inte blir så jobbiga. Men du är ju en kämpe och efter allt du gått igenom ska nog dessa behandlingar gå bra också.
Vi håller alla tummar som finns för dig att läkarna ska komma på något som kan hjälpa dig.
Många bamsekramar till dig, Stefan, Philip,Oscar och lilla Tyrapyra.
Beundrar dig att du orkar skriva, är inne på din blogg varje dag! Du är stark tjejen....
SvaraRaderaHej Karin :)
SvaraRaderavil bare skicka en må-bättre hälsning. Vi tänker så mycket på dig och håller tummarna för dig.
Kramar från Karen & Ole, Danmark + Toftaled.
Hej Karin ! Jisse vad du gör en glad när man ser att det ändras på bloggen. Trots att du är super trött efter alla behandlingar dom gör på dig.Men jag lova att slangen till att kolla hjärtat är ingen ting mot den du redan haft och det går snabbt lite hulkande när de drog upp den bara så det kommer du att klara galant.
SvaraRaderaMen nu väntar vi med gott mod att du snart kan få komma hem igen o bara va. Men du har ju tur nu som ha hela familjen hos dig. passa nu på att bara njuta av varje minut du får ha dom där. Många kramar Berit. Tänker på dig.
Hej Karin, säger som så många andra här. Vad kul att se ett inlägg från dig...men oj , vad du går igenom! Ens egna "bekymmer" blir verkligen "pyttiga". Det är nyttigt att bli påmind om att vara glad över det man har. Jag önskar dig verkligen snar bättring, så att du till fullo, kan njuta av livet och din familj..:)
SvaraRaderaStor Varm Kram till dig från mig
Tjingeling
Monica
Hej Karin,
SvaraRaderaVad bra att du orkar skriva...det är många som följer din blogg! Du är fantastisk. Ska bli så roligt att träffa dig i helgen, hoppas vi kan ta dig på permis en stund och bara göra nåt mysigt utanför sjukan.
Många kramar Sara