måndag 25 april 2011

"Av sjukdomens bitterhet lär människan den goda hälsans sötma."
Ordspråk från Spanien


Inlagd igen. Trolig blodförgiftning. Förkyld.

Livet kunde vara roligare!

Puss och kram
Karin

lördag 23 april 2011

Tankar i påsktid


Hej!

I några veckor har jag följt en blogg som heter Tindraskamp.se . Igår gjorde hon sin fjärde levertransplantation, tyvärr orkade hennes kropp inte denna svåra operation utan hon lämnade jorden som vi vet och blev en ängel... 4år fyllde hon förra helgen. En familj i spillror, ett tvillingpar för alltid delat. För Tindra har en syster, Freja. Livet är grymt. Familjen är för alltid ärrad. En livslång saknad och undran. Hur hade hon blivit som tonåring, vuxen? Osv, dessa frågeställningar går att ställa i evighet...!

Jag är enormt tacksam att jag får se Tyra bli större, se henne leka obekymrat ute i den soliga vår trädgården... Jag är enormt tacksam att om nu någon av oss i familjen måste vara sjuka att det är jag och inte någon av barnen. För barn är barn. Jag lider med alla föräldrar som kämpar för sina barn, för att få dem att leva om så bara för någon timma som just barn...slippa diverse behandlingar och sjukhus bara för en stund för att få vara just barn.

Ibland (eller ofta) kan jag känna att livet är så orättvist. Att jag inte får leva som jag vill under mina premisser. Att vi aldrig kan planera någonting. För det har vi slutat med. Sorgen är för stor när man måste ställa in. Besvikna vuxna, besvikna barn. Vi lever dag för dag. Förra helgen hade jag planerat. Jag var själv, Stefan hade träningsläger, Tyra var på Öland och de stora grabbarna skulle vara hos kompisar. Jag hade tid att göra vad jag ville, så jag bestämde tidigt i veckan att jag ville gå ut. På krogen. Ett ställe jag inte varit på på två år. Besvikelsen och frustrationen (och bitterheten) var enorm när jag lördag morgon vaknar med frossa vid 5-snåret. Frossa för mig är start-skottet på en blodförgiftning. Så väcka make, fixa skjuts åt grabbarna och sedan packa väskan och ringa efter ambulans(hade ingen som kunde köra mig och sjukresor vågar inte köra mig)
Ena ambulans killen suckade när han såg vem jag var; inte nu igen va?! Var hans ord. Han hade veckan innan kört mig till jkp för undersökningar från den förra blodförgiftningen... Jag var/är fortfarande lite besviken för min "lediga" helg blev till intetgjord.

Men jag är hemma igen, har haft flera underbara dagar med familjen nu i påsk. Tyvärr så kan vi fira med dem vi brukar för de har vattkoppor och det vill vi INTE ha nu. Så vi får fira med en annan familj, en ny konstellation som jag tror blir kanon! Men trist att behöva säga nej för jag inte får utsättas för sådana sjukdomar... Livet är inte alltid lätt. Det är ett som är säkert!

Om jag får bestämma över min kropp, så hoppas jag att jag klarar några dagar till utan blodförgiftning (men ska jag få en till innan Mallorca så passar onsdag bra) för då är jag hemma igen lagom i tid för att hinna packa osv. Lite ironiskt, men till 99% lär jag ju hinna med en omgång till innan resan...! Bara vi kan åka och att jag slipper sjukdom där nere så är jag mer än nöjd! Då har jag levt min dröm. Med Er generösa hjälp! Tack!

Ta hand om varandra, glöm inte uppskatta det ni har!

Puss och Kram
Karin

fredag 22 april 2011

lördag 16 april 2011

måndag 11 april 2011

Min ängel!


I lördags lyste solen över fröakärr och familjen hämtade ut mig på lite permission från sjukhuset. Vi hade en helt underbar dag (egentligen kanske någon timme på sin höjd innan jag behövde vila igen) i trädgården... Åh, va jag älskar sådana dagar, de gör så humöret vänder och jag "tankar" energi för att fortsätta kämpa!
Kommer mer bilder framöver från denna underbara dag!

Puss och Kram
Karin

fredag 8 april 2011

Humör svängningar

Hej!

Just nu är livet inte helt lätt. Nästa vecka skulle jag enligt planerna varit i väg på undersökning i Stockholm MEN Stockholm håller ALDRIG vad de säger så de blir inget me de. Däremot vill de att jag ska komma samma vecka som vi bokat in en Mallorca resa. Jag hatar alltihopa! Är så jävla trött på allt, har slängt in handduken (men bara för några dagar tills jag kommit upp ur svackan) Vägrar de mesta för tillfället... De är ju de enda sättet jag kan protestera på. Det enda jag har kvar. Rätten att bestämma över min kropp.

Det kommer bli Stockholm längre fram (om ca 1-2mån kanske) men jag vill inte åka till mallis med uttrappning på morfin och abstinens och som extra krydda en massa smärtor bara för att de i Stockholm sjabblat?!

Ikväll hade jag velat vara i Gbg på tattoexpo och lyssnat på Nicke Borg, istället ligger jag fortfarande inne för de ska bytas antibiotika och mina bollar måste ändras och Apoteket var sura för de just fått slänga medicin för 15000kr för jag blivit sjuk. Och hur f-n ska jag veta det i förväg?!

Pga Stockholm sjabblet så ligger min och Annies resa till en en dagars dag på Sweden rock i farozonen, säger det igen jävla Stockholm. Detta är något som JAG ser framemot super mycket! En sådan där må-bra-dag-för-själen då vi båda släpper barn, man, hem och minns gamla tider. Inte för att vi skulle leva rövare som iaf jag gjorde förr utan bara ta del av livet utanför våra bubblor... Varken hon eller jag kan ens dricka alkohol så inget blir som förr. Men skönt och komma iväg. Men nu blir de kanske inget! Jävla Stockholm!

Puss och kram
Karin

måndag 4 april 2011

Jag fick en kommentar...

Hej hej!

Såg precis att jag hade fått en ny kommentar på dröm-insamlings inlägget;

" Anonym sa...
Jag måste bara fråga? Blev du lyckligare av att resa? Håller med Anonym att ni kunde sparat själva...Jag blir i och för sig oxå berörd av att läsa dina inlägg och tycker hemskt synd om dig och din familj, men att fly problemen hjälper oftast inte! Jag tror att det hade känts betydligt bättre för alla er om ni hade vetat att ni själva hade sparat ihop pengar till den resan. Vad jag förstår av dina inlägg så är du fortfarande lika sjuk. Jag hoppas verkligen någon läkare finner en diagnos och hjälp för dig så du blir bättre.

2 APRIL 2011 16:39 "

Jag brukar inte svara på kommentarerna, fast jag läser dem alla! 
Iaf tänkte jag försöka förklara för denna "anonyma" skrivare.
Jag vet inte om jag blir lyckligare av att resa, då resan ej är genomförd än...den är bokad och vi lyfter mot Mallorca den 6:e maj. Jag HOPPAS och TROR att jag kommer vara lycklig både innan och efter. Jag hade varit själa glad om vi hade haft möjligheten att kunna resa för våra "egna sparade pengar". Men idagens samhälle så lever man inget ekonomiskt rikt liv om man har blivit "förtids pensionär" av försäkringskassan. Jag har 65procent av den lön jag hade innan jag blev sjuk. De få sparade pengar som fanns när jag blev sjuk har gått åt under de snart 4år jag varit sjuk. Nog om min/vår ekonomi. Frågan/påståendet att man inte kan fly sina problem är jag VÄL medveten om. Jag kommer ha med mig ca 15kg med läkemedel och sjukvårdsartiklar för en vecka på Mallorca. Vi flyr inte min sjukdom utan vi får en chans att umgås med varandra i familjen utan sjukhus, besök hos läkare och allt annat som tillkommer när man är svårt sjuk.
Jag är EVIGT tacksam till alla Er som skänkt en slant för att göra detta möjligt för mej och min familj. Du anonyma skrivare får jätte gärna maila ditt telefon nr så kan jag mer ingående beskriva hur mitt liv ser ut... Då kanske du förstår varför det är en dröm-insamling...

För övrigt mår jag riktigt dåligt just nu. Har magsmärtor som får mig att gråta stundvis och har sedan i fredags lunch legat i fosterställning med extremt stora doser morfin så vi får se hur det blir med Stockholm och undersökningarna där... Är så besviken på livet just nu! (det var blodförgiftning i hela blodet)

Puss och Kram
Karin