I fredags hände de igen...jag spydde upp sonden. Skillnaden nu var att slangen hängde 20cm utanför munnen, sist stannade den i svalget. Men lika jävla obehagligt. Det går inte prata, jag bara klöks och spyr...så de var bara att "kuffa" ur ballongen och dra in slangen genom munnen och ur magen. Sen in till akuten för att sätta något i hålet i magen annars växer de igen. Det tar bara ett dygn ungefär. Så iaf efter många om och men så övertalade jag läkaren att lyssna på mig och inte sin bak-jour(han ville lägga ner hela slangen i magsäcken, vilket hade betytt att när jag hade spytt nästa gång så hade den kommit upp igen). Jag guide dem om var på mottagningen de nya peg:arna fanns och så satte de dit en tillfällig peg. Så hålet förblir öppet men jag kan inte använda den. Så nu väntar jag på att en ny sådan som jag hade ska komma hem och få den dit satt. Tyvärr är min gamla kirurg läkare ledig denna veckan så vi får se hur de ska göra när den ska läggas ner... Brukar behövas göras på OP.
Detta fenomenet hände ofta med min gamla peg. Ibland flera ggr i veckan så de känns lite tröstlöst just nu. Trodde faktiskt att jag inte kunde spy upp den...men så fel jag kan ha.
För att toppa veckan så har jag dragit på mig en riktigt jobbig förkylning med feber till och från. Min läkare är lite rädd att de blir bihåle inflammation av de men den som lever får se!
Så inte mycket som går min väg förtillfället, men jag är hemma iaf. Jag får gosa med Tyra, somna jämte maken och bara va.
Livet på en pinne...
Kram
Tyra med sin söta kusin Elin som Tyra är enormt glad i! Söta tjejer!
tisdag 21 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch och fy, din stackare, lider med dig..
SvaraRaderaKramar Mia
Kämpa på Karin.
SvaraRaderaMånga styrkekramar från en som följer din blogg. Har så många gånger velat skriva något stärkande till dig men har inte hittat orden. Men jag tänker på dig och din familj. Ibland sker mirakel och jag önskar dig ett. Kram Kicki
SvaraRadera