tisdag 12 juli 2011

50 mil i ambulans för att få träffa 2läkare i 15minuter...

Skickat från min iPhone

Ett liv i rullstol

Läkarna i Malmö ansåg att mina besvär är för små för att gå in och "rensa bort" proppen i magen så nu väntar ett liv i rullstol och med ännu mera smärta än vad jag har haft... Jävla skit...
Är så besviken. Ett av argumenten till att inte göra något är att jag är så ung, känns som om de borde vara ett större argument till att göra något i stället. Ge livskvalité borde ju vara en prioritet!
Så nu är jag på väg hem i ambulansen, jag och mina blåa ben... Tårarna rinner utmed mina kinder. Livet är faen inte rättvist!

Karin

Skickat från min iPhone

lördag 9 juli 2011

Håll tummarna!

Hej hej!

Idag ska jag trotsa all smärta och feber, för idag ska jag bli fadder till min underbart söta brorsdotter. Hon ska döpas till Elin, Inga, Elise Nilsson. Och jag ska vara med, vägrar missa de bara för att min kropp strejkar...

Denna veckan har varit rörig som ni kanske förstått. Detta har hänt i stora drag;
Kom in förra fredagen med symptom på blodförgiftning, som tur var visade inget av proverna på någon förgiftning så jätte bra nyheter!
Men i tisdags började mitt bäcken och mina ben göra förskräckligt ont och de svullnade upp. Så nu är jag röntgad och undersökt. Tyvärr kan de inte se några större fel men de misstänker att proppen som finns i min vena cava (en stor ven i magen som bland annat försörjer benen med blod) har rört på sig eller byggt på sig så flödet till benen har förändrats. Så numera har jag svårt att gå på mina ben, de blir blåa och fötterna är svullna. Och så har jag en enorm smärta i bäcken och ben. Inget kul alls! Så därför ska jag till Malmö på tisdag och träffa några av Sveriges bästa kirurger inom propp-bort tagningar. Så då får ni gärna hålla tummarna också!

Så mitt humör är inte det bästa för det känns som jag hela tiden blir sämre och sämre, kroppen är verkligen sliten! Men jag kommer inte ge upp även om allt känns totalt hopplöst just nu...!

Puss och Kram
Karin

torsdag 7 juli 2011

Malmö nästa vecka för att se vad som är fel på mina ben och bäcken...gör fortfarande super ont...!
Tack för alla gratulationer och telefonsamtal (även om jag inte orkat svara så vet jag att ni tänker på mig!)

Kram
Karin

Skickat från min iPhone

tisdag 5 juli 2011

Såga av min underkropp...snälla!

Det känns som ett bra alternativ just nu!
Började få ondare i bäckenet och benen igår eftermiddag. Sen har smärtan bara blivit värre och värre... Så morfin dosen är på typ max igen, väntar just nu på en ct-röntgen för att se vad de är som har hänt. Mina fötter har svullnat en del och jag har svårt att lyfta benen så det är en nervös väntan inför röntgen...! Hinner ju tänka ut alla möjliga jobbiga scenarier... Orkar fasen inte mer bakslag nu!

Puss och Kram
Karin

Skickat från min iPhone

lördag 2 juli 2011

Fy faen va livet känns orättvist ibland. Eller förtillfället just nu ganska ofta eller iaf ständigt i skuggan av mig... För skuggan kommer man aldrig ifrån, livet kommer man inte heller ifrån. Just nu är de ganska tungt, allt är tungt. Känns som om sjukdomen vinner mark hela tiden, förstör och förgör både min kropp och förpestar för min omgivning. Blir som en svag men genomträngande svett lukt som ingen vill bära eller komma för nära, skulle någon dock göra detta så rynkas näsan och människan skyndar hastigt därifrån...

Jag vill bli fri. Få leva fritt. Mitt liv just nu är som ett fängelse. Jag åker mellan sluten anstalt och öppen anstalt. De enda sociala liv jag har som jag träffar är min familj, mina föräldrar och mina sjuksköterskor/undersköterskor. Vänner och annat socialt existerar inte i mitt liv för om jag bestämmer något så avbokas eller ombokas de för att sedan avbokas för att min jävla skit sjukdom bestämmer och sätter regler som omöjliggör allt som JAG skulle tycka om.
Min sjukdom gör mitt liv till ett helvete. Dra åt helvete jävla skit sjukdom.

Jag orkar inte mer...

Karin

Skickat från min iPhone

fredag 1 juli 2011

Lex Maria

Sjuk igen...men denna gången kunde de avstyrts om läkarna bara gjort sitt jobb! Så nu kommer det anmälas både av mig och av avdelningen... Surt!
Men det är ny blodförgiftning som gör att jag ligger inne igen. 3,5 dagar hemma denna gången...

Puss och Kram
Karin

Skickat från min iPhone