Hej!
Skulle sovit hemma mellan lördag och söndag men efter 5 timmar hemma fick jag hög feber (39,7) åkte tillbaka till sjukhuset, hade då 40,0 i feber, ner på Iva, ny blodförgiftning.
Jag trodde jag skulle dö, hade nog ca 41 graders feber, svårt med andning och riktigt dåliga värden. Mina föräldrar och Stefan vakade vid min sida under natten. Som tur var lyckades läkarna häva infektionen ännu en gång! Så nu försöker jag återhämta mig igen...
orkar ingenting, är ljuskänslig, har legat i ett mörkt rum sen i lördags kväll(börjar bli bättre, har solglasögon på mig konstant. Har fått blod och kräver mycket smärtlindring...
Men jag överlevde en gång till!
skriver mer när krafterna är bättre...
Puss o Kram
Karin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åhh, Karin jag blir så ledsen att jag gråter. Det är så himla tragiskt, önskar dig verkligen det bästa, hälsa och krafter.
SvaraRaderaMåtte eländet ta slut och du få bli frisk.
Många kramar och tankar till dig.
Gudrun
Älskade Karin!!! Jag fattar inte att det kan bli så här. Jag tänker på dig dagligen och hoppas varje dag att du ska må bra (eller bättre) och att läkarna snart ska hitta ett botemedel till dig (helst skulle de hittat det igår). Jag blir så ledsen när jag läser din blogg och önskar av hela mitt hjärta att du ska blir frisk NU. Hör gärna av dig när du har krafterna och lusten. Många kryapådigkramar Malin Thydell Trälleborgsskolan(daniel.malin@passagen.se)
SvaraRaderaKarin! Sedan jag fick reda på att du har en blogg är jag inne och tar mig en titt varje dag. När det nu går några dagar utan att du inte har skrivit något får man lite ont i magen och undrar vad som är på tok. Du ska vet att vi tänker på dig och familjen. Detta måste vara jättetufft för dina föräldrar denna känslomässiga bergochdalbana. Du måste hälsa till dom. Nu får du vila dig och samla nya krafter . Kramar Jessica
SvaraRaderaHej Karin! Usch vad livet är orättvist!! O varför ska man behöva prövas på detta vis?? Hemska sjukdom!! Hoppas så in i bängen att du får kraften o orken tillbaka snart igen. Tänker på dej o er varje dag. Krya på dej!! Kram Matilda m familj
SvaraRaderaTjena tjejen!!
SvaraRaderaKan inte fatta att du blev dålig i lördags, samma dag som vi träffades på Erikshjälpen. Blev lite orolig när det inte varit några innlägg på några dagar.Tänkt mycket på dig, Stefan och familjen. Glad att du fortfarande finns med oss.Tur att de kunde häva blodförgiftningen. Berättat om din blogg på Trälleborg och många tänker på dig.
Kramar från mig, Annika, Marlene och Nettis och alla andra på Lagunen och Korallen.
Hoppas att det kan få dig bättre lite fortare.
Lagunen Nettan
Hej!
SvaraRaderaRackans tråkiga nyheter, hoppas att du blir bättre snart. Samt att du får komma hem! Tänker på dig, o din familj.
Många kramar
Anita
Hej min älskade lilla vän!!
SvaraRaderaDenna gången kom inte ditt inlägg som en chock för mig, då jag hade äran att få träffa dig häromdagen!! Annars hade jag nog smällt av med sorg och oro!!!! =/
Det var så mysigt att sitta och prata med dig i mörkret...jag kommer väldans gärna snart tillbaka!! =) Fast min önskan är ju naturligtvis att komma hem till dig i stället för till sjukhuset!! Och att allt vad sjukhus och sjukdomar..försvinner åt pipsvängen!!!!
Puss på dej & va rädd om dig gullefina!!
kramar i mängder Malin
Hej Karin!
SvaraRaderaHittade nyss din blogg, och har nu läst allt från början, och känner att livet är så förbenat orättvist.
Jag känner med dig och din familj, och beundrar din ödmjukhet mot dina medmänniskor samtidigt som allt detta hemska händer dig.
Tycker att du är jättetuff i ditt tänkande, samtidigt som det gör ont att läsa.
Hoppas att det blivit bättre nu med din sepsis.
Tänker på dig och din Tyra.
Och fortsätter att följa dig.
Styrkekramar Hanna
Hej hopp vännen!!
SvaraRaderaI dag blev det slalom i Ljungby med hela familjen!!! Kan jag titta förbi dig en sväng i mon em/ kväll?? Utan barn!?? =)
kramelikramis Malinis
Hej!
SvaraRaderaJag fick nys om din blogg genom min mamma som bor i Värnamo. Stefan tränade mig i fotboll i Rydaholm under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Längesen nu! Men jag minns allas vår Sviding med ett leende på läpparna...nästan alltid hoppade han på kryckor! Hur man nu kan vara fotbollstränare då (!) men det gick ju bra.
Har läst igenom hela din blogg och förstår inte varför livet ska vara så fruktansvärt orättvist. Kämpa på! Jag kommer att fortsätta följa din blogg och hoppas på att du kan få bli bättre snart.
Hälsa Stefan!
/Lina Gravéus (fd Jonasson)
Detta är ett vittnesbörd som jag kommer att berätta för var och en att höra. jag har varit gift fyra 4 år och i femte år av mitt äktenskap måste en annan kvinna ta min älskare ifrån mig och min man lämnade mig och barnen och vi har lidit i 2 år tills jag träffade ett inlägg där den här mannen Dr.Wealthy har hjälpt någon och jag bestämde mig för att försöka hjälpa mig att ta med min älskare hemma och tro mig, jag skickade bara min bild till honom och min man och efter 48 timmar som han har sagt till mig såg jag en bil körde in i hus och se det var min man och han har kommit till mig och barnen och det är därför jag är glad att göra var och en av er i likhet med att träffa den här mannen och få din älskare tillbaka till dig själv. Hans email: wealthylovespell@gmail.com. ELLER KAN DU LÄGGA UPP HEM UPP PÅ WHATSAPP ANVÄNDA DETTA MOBILNUMMER +2348164728160.
SvaraRadera