Jag lever. Bloggen har fått pausa ett tag. Om det fortfarande är någon som tittar in här...
Just nu är vi i Halland och umgås med min bror och hans familj i en hyrd stuga med vackra bokskogar och fiskesjöar.
Jag mår ok. Egentligen varken bra eller dåligt. Jag har inte behövt åka in till sjukhuset akut på flera månader så det är skönt. Men sen får kroppen alltför lite energi för att någonsin vara pigg och fräsch... Vissa dagar går helt åt till vila medans, vissa speciellt nu när det är semester och alla är lediga är intensiva med massa trevligheter! (tyvärr så följer oftast dessa dagar av enorm orkeslöshet och smärta)
Så varken bra eller dåligt...
Läkarna i Stockholm har väl (som jag uppfattat de) gjort de som de kunnat och nu står vi utan mål igen. Jag ska kanske gå hos någon för att med hjälp av KBT lära mig "styra" mina reflex mässiga kräkningar. Läkarna tror inte att det är något som jag framkallar själv utan att de kan komma signaler från tex hjärnstammen eller ryggmärgen som säger till min hjärna att kräkas. Detta är en teori. Jag förstår dock inte hur jag ska "lära mig" och styra något jag inte rår över som styrs reflex mässigt. Reflexer går ju inte styra...
De tester som min professor i Stockholm vill göra finns ju inte utvecklade än. För tunntarmen är ok men det verkar som magsäcken är boven i dramat. Min högsta vilja just nu är att man helt enkelt bara kopplar förbi magsäcken (låter den sitta kvar i kroppen, typ en Gastric by pass nästan) inget jätte komplicerat men tänk, tänk om de faktiskt hade funkat?!
Men har inte lyckats få min vilja igenom... Det är ju alltid risker med operationer, men kanske är detta lösningen? Testar man inte så får man ju inte heller veta anser jag... Men ingen lyssnar direkt på vad jag vill med min kropp längre, den tillhör inte mig fullt ut...!
Jag vill också passa på att tacka alla som grattat mig då jag för några dagar sedan fyllde 30år. Jag fick finstämmig skön sång av fotbolls tjejerna ( då vi var på beach soccer cup i Åhus när jag fyllde) även fina smycken och andra paket. Tack snälla ni!
Jag hoppas att ni haft överseende med mitt uppehåll!
Skön sommar till er alla!
Puss och Kram
Karin
Hej Karin! Låter underbart att vara i en stuga i Halland. Halland är underbart. Ska man ta paus från internet så är väl sommaren rätt tid för det. Skönt att höra att du mår ok. Jag vill önska dig och din familj en trevlig och skön sommar! Var rädd om dig Kram Kicki
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaGrattis i efterskott.
Skönt att du mår så bra att ni kan resa lite, önskar dig/er en härlig sommar.
Kram Madde.
Det var trevligt att höra från dig igen, jag har allt undrat ibland. Det låter som om det finns hopp och KBT kan försätta berg, jag lovar, bara man är med på det själv. Tänk om du rent av håller på att bli frisk nu, det hoppas jag verkligen och så småningom återta ditt liv. Det måste ju få ta jättelång tid så sjuk som du varit. Ta det lugnt och njut och så hoppas jag att du hör av dig snart igen!
SvaraRaderaAgneta kram
Åh vad glad jag blev av ditt inlägg, att höra att du är någorlunda Ok. Självklart är det helt ok med blogguppehåll men har allt varit orolig...
SvaraRaderaFortsätter be...
Kram
Skönt att höra att det är relativt ok nu och att du sluppit åka in och ut på sjukhus på länge. Håller tummarna för att det håller i sig. ..och som någon skrev tidigare, detta måste få ta tid när du varit så dålig länge. Ett steg i taget om än aldrig så litet. Se i det stora hela att det går framåt.
SvaraRaderaKram och fortsatt skön sommar!
Gunilla
Hejsan!
SvaraRaderaVill bara säga att vi är nog många som har undrat hur du mått, blev så glad när jag såg att du orkat skriva lite grann.
Nu håller vi bara tummarna för att det sakta men säkert börjar vända för dej.
Tycker du lidit tillräckligt nu.
Styrke kramar till dej och de dina!
Kram Åsa
Hej Karin! Härligt att se några rader från dig och höra att du sluppit åka in akut på ett tag nu! Håller tummarna att nånting blir gjort så du får må bättre! kramar /Karin
SvaraRaderaJag tror säkert många läser din blogg men som jag, aldrig skriver något i den. Jag följer dig här på bloggen och blir lättad av att du skriver. Man blir orolig när det dröjer för länge men kan tänka mig att skrivande här är lite som ett terapi. Mår man dåligt så vill man skriva av sig mår man bra, eller iaf bättre så vill man ägna sig åt roligare saker. Så när du inte skriver så hoppas jag att det innebär att du mår bättre och ägnar dig åt livet.
SvaraRaderaStyrkekramar Martina
Härligt att läsa ett inlägg från dig igen! Bloggtorka får du ha, men man blir så jäkla orolig bara...Skönt att höra att du är ok, att du inte har varit inne akut på länge känns bra, ta det lugnt när du behöver det bara! Njut av sommaren!/Susanne
SvaraRadera