Just nu ligger en varm och goe prinsessa och sussar ijämte mig i sängen... Älskar att få läsa saga och sen somna till tonerna av Astrid Lindgrens kända visor. Barn som är "sov varma" luktar en alldeles ljuvlig doft. Oftast är de jag som står för nattningen här hemma och de är jag jätte glad för! Vilka guldstunder, ibland så kommer det helt underbara små funderingar om de mest skilda ting...
Ljuvligt!
Just nu är det Värnamo dagarna inne i stan. Visst, kul att det händer något men jag var väldigt glad när vi lämnade stan innan ikväll! Det blir ett sådant sorl inne i de stora tälten, det är massor av folk som försöker göra sig förstådda men det är i stort sett omöjligt om du inte sitter och skriker i örat på den som sitter närmast dej... Näe, jag är nog för gammal! Gärna fest men mycket hellre hemma fest där de går att umgås. Och hemma slipper man alla jäkla kablar som är överallt i stan! Höll på att välta med rullstolen innan! Framåt dessutom! Hua!
Ibland funderar jag på vad jag skulle kunna tänka mig att göra i framtiden...
Det är så svårt!
Jag vill jobba med människor, de ska vara lite fart och fläkt och den ena dan bör inte vara den andra lik! (inte så farligt stora krav va?!) just nu behöver jag även ha en viloplats där jag efter en timma eller två kan vila ett par timmar innan jag fortsätter jobba. (de finns ju på de flesta arbetsplatser juh!!) sen vore de underbart att få en rejäl lön varje månad så vi kunde komma ifatt oss ekonomiskt. Små mirakel behöver nog inträffa för att detta ska lösa sig på bästa sätt...! :/
Jag har under sommaren inte tränat så mycket sjukgymnastik som jag borde gjort. Men jag ska ringa till min sjukgymnast och se om hon är villig att fortsätta att träna mig... Sommaren är svår, helst vill man ju bara vara fri att göra det som för stunden och dagen faller en in! Så funkar jag iaf. Alltid lättare att få träningen att fungera när familjens vardag är som den brukar, då är det lättare för mig att planera min vardag med läkar, kurator, dietist, sjukgymnastik och psykolog besök...
Alla som ser mig säger att jag ser så mycket piggare ut, varför känner jag mig inte så då?! Ingen förändring har ju skett, kan ju fortfarande inte äta utan att kräkas...
Puss och Kram
Karin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar