Kaos

Jag lever i en värld som till stor del styrs av läkare. Jag ska göra si o så, ej göra vissa saker osv. Tror till o med att de "bokför" när jag gör stora eller lilla A på toa. När allt är bra, dvs de finns rutiner och följa och jag håller mig hyfsat frisk brukar detta funka ok, t.o.m bra emellanåt. Sen kommer perioder när de inte funkar alls. Idag har varit en sån dag... Allt har strulat, jag har gråtit så tårarna tog slut. Känner mig helt tom, dränerad på känslor. Just nu ändras rutinerna, vilket aldrig borde göras utan att de finns nya fina rutiner att följa. Annars ska ej insatta läkare uttala sig och de blir aldrig bra. De hittade en ny blodförgiftning idag på proverna... Men denna gången har jag tydligen inte så ont för jag ska klara mig på mindre än hälften av före detta morfin dosen, för att göra allt lite jävligare så minskar vi samtidigt de "muskel-avslappnande till i gång per dygn (har haft de kanske 3-4ggr/dygn innan) sen kommer bomben "min" läkare har flex-ledigt!! Tanken på att sticka här i från har sällan varit mer lockande...! Så nu ligger jag o väntar med ben o bäckene som gör förbannat ont på att klock-faen ska bli åtta så jag kan få smärtlindring o muskel-avslappnande. För då är de enligt läkaren kväll. Då har jag inte sovit mer än 4timmar sen igår morse. Såna här dagar gör att jag funderar på hur mycket livet är värt att leva. För dessa dagar suger så mycket energi...! Då är döden ett inte helt fel alternativ.

Kram
Karin