vardags bestyr

Hej Hej mina vänner!

Jag (tror det eller ej) är fortfarande hemma! Helt underbart, njuter enormt stundvis!

Familjen mår bra, Stefan har lite olika symptomer som ploppar upp som en blixt från klar himmel men hans läkare säger att det förmodligen är "stress" relaterat. Fast nu kommer det i efterhand när det har lugnat ner sig lite. Tyra är underbar, hon lär sig nya bus varje dag känns det som. ;) Hon är stor nu, tiden har gått så himla snabbt! Önskar att jag kunde pausa ibland och njuta mer av endel ögonblick...och ibland vill jag snabbspola!

Fysiskt sett just nu mår kroppen nog ganska bra, vilket är skönt! Jag har antibiotika tre gånger om dagen. Jag hämtar ut små bollar på apoteket som är färdig blandade med min antibiotika

Mina problem just nu är att jag fortfarande spyr när jag äter och dricker, att min tarm inte fixar att ha en sond på magen inopererad utan måste leva på TPN (näringsdropp direkt in i blodet) och att jag fortfarande har ganska mycket smärtor efter (liten) ansträngning i bäckenet och lite i benen.

Jag har börjat träna i bassäng igen, skönt men smärtorna blir så mycket värre efteråt. Har minskat på morfinet denna veckan (från 3 till 2 sprutor/dygn) men de dagarna jag tränar är det jobbigt, annars har de funkat fint. Det är ju ganska stor risk att jag kommer känns av abstinens besvär för jag haft morfin under en väldigt lång tid men det löser ju sig...

Fast mitt sinne kan vara riktigt tungt bitvis... Tror att jag inte riktigt kan förlika mig med tanken att mitt liv kanske kommer se ut såhär så länge jag lever. Jag jämför med kompisar som är mitt uppe i livet och skaffar hus och har bra jobb osv. Inget av detta kan jag göra, det gör mig ledsen. Detta är ju den tiden i livet då man gör sådant. Jag kommer förmodligen bli "sjukpensionär" som jag nämnt innan nu i juli, då fyller jag också 28år. En frisk tjej på 28år planerar för hus, sparar pengar för att kunna köpa det och kanske till och med pensions sparar. Jag gör inget av detta. Jag har inga pengar undansatta för framtiden, i slutet av varje månad brukar det vara ett pusslande för att få det att gå ihop. Nästan alltid får jag ringa och fråga om vi kan betala den fakturan vid nästa månadsskifte för det inte går ihop... Det var inte så här jag tänkte att mitt liv skulle se ut! Inte det att jag trodde att jag skulle bada i pengar som joakim von anka, men att ändå bli vuxen och inte behöva "låna" pengar av familjen för att kunna betala de nödvndigaste räkningarna... Jag tror att den som myntade uttrycket att pengar inte är allt själv var miljonär! För det är en stor underdrift och säga att det inte hade underlättat enormt om vi hade haft pengar som joakim von anka...

Jag gråter ganska mycket till och från nu, det bara kommer. Känner ibland vilken stor börda jag är, hur många i min närhet som mår dåligt bara för att jag är sjuk. Och ja, jag vet att jag inte kan ta på mig det och att det inte är mitt fel, men tänkt dej själv in i situationen...

Jag ser nog ganska pigg ut om ni skulle springa på mig på stan eller sjukhuset, vilket kan vara bra men jag känner mig inte så pigg. Folk som jag känner sådär halv bra som jag träffar frågar ju självklart hur jag mår, vad som händer med min sjukdom och om läkarna inte har kommit på vad som är fel än. Men sen när vi har avhandlat det så finns det inget mer att prata om känns det som...för jag har inget jobb (som man kan klaga på) inget direkt socialt liv, är aldrig med på något (utekvällar, tjejfester eller andra tillställningar) så tom är jag typ. Tyra kan jag ju alltid prata om men mer om mig finns det inte... det är deprimerande!

Kan ibland känna att det vore lättare att försvinna ett tag och sen komma tillbaka när jag blir frisk om jag blir de...

Var en snabbis hos min kurator häromdagen för att lämna en lapp om fondmedel, tror det gick 2 minuter sen satt jag och "bölade" (småländska för gråt) så himla trött på allt bara...

trött på att vara trött!

Trött på att inte ha tålamod med mina familje medlemmar...tänk vad livet känns orättvist ibland!

På filmen är min guldklimp! hon är värd sin vikt i guld...

Önskar att jag kunde vara mer med och närvarande i hennes värld bara!

Ok, fy vad ledsamt det här inlägget blev, men allt är inte målat i svart bara så ni vet.

Puss och Kram

Karin

hem ljuva hem!

Hejsan hej!





Nu har familjen precis ätiti en suberb kvällsmat/middag med lax på spenat bädd, sommar lök, purjolök och tomater. Och en MASSA grädde, sååå mumsigt!





Som ni kanske förstår befinner jag mig hemma, jippi!


Pratade med Andreas i Linköping i måndags för jag tyckte att nu får det hända något så han kontaktade min läkare i Värnamo och ansåg att jag är fullt kapabel till att sköta all min medicinering själv hemma. Dvs att jag förutom min "mat" sköter min antibiotika behandling 3ggr om dagen i hemmet. Känns löjligt att ligga inne bara pga det...


Men detta ska jag ha en månad troligtvis, för att döda allt som inte hör hemma i min kropp...


Var i jönköping i måndags och kollade mina hjärtklaffar så inte det satt sig några bakterier på dem i och med sepsisen. Men jag har inte hört något så jag antar att allt såg bra ut! :)


På fredag ska jag upp till jönköping igen och röntga skelettet (en såkallad skelletcint) Man sprutar in radioaktivt ämne i blodet och kan på så sätt se om det gömmer sig några bakterie härdar i ben eller benmärg (tror jag)





Idag pratade jag med Värnamo Nyheter, en trevlig tjej som heter Lina. Hon undrade om mig, min sjukdom och livet runt omkring när man är sjuk hela tiden. Så nästa vecka kommer hon hem hit och tar bilder på oss, sen så kommer vi väl så småningom med i tidningen...


Lite konstigt att berätta om det, oftast när det är med någon i tidningen så är det ju efter de varit sjuka och sen har de blivit bra... men vi får väl se vad som händer!





Det är helt underbart att kunna sitta i soffan här hemma, ijämte mig ligger en styck utslagen hund och en halv gäspande make.


Jag nattade lillan innan, så mysigt! Sen har hon blivit så stor att hon börjat med potta! Helt otroligt att hon är så stor....! och så duktig!


I morgon kommer Putte och Sylvia på en snabb visit, super kul att träffa dem! Har inte träffat dem på några år, så det blir kul! :)


nu ska jag ta mig något att snaska på, sen duscha och sova i MIN säng!

På bilden rattar Tyra tryggt ett stort skepp i Linköping! ;)

Puss och Kram


Karin

long time no see...

Hej hej!

Usch, va dålig jag är på att uppdatera emellanåt...!

Har varit hemma nu på permission i cirka en och en halv vecka. Det har varit så skönt och även jobbigt men psykiskt har jag stärkts så mycket! Njutit av att somna i samma säng som min make, nattat lill gumman, tvättat, lagat mat och sett våren komma. Vitsipporna lyser upp skogs dungen hemma, så underbart. Familjen har samlat sig, ätit tillsammans, pratat och myst. Visst har det varit både för och nackdelar, vissa dagar har varit tunga men så är det ju för alla familjer. Små och stora kriser, glada och ledsna miner, hårda ord och porlande skratt. Men vi har haft en vardag tillsammans. tyvärr är ju underbart kort, som magnus uggla sjunger...!

Åkte in i förrgår igen med en ny blod förgiftning, fick svaren idag på odlingarna...

Jag väntar nu på info från läkarna vad som händer härnäst, ska porten bort eller inte...!

Tyvärr så är det inte bara jag som är sjuk i familjen förtillfället utan min kära make hoppar omkring på kryckor med en massiv blödning innanför lår muskeln, han bara vaknade i måndags morse och bara inte kunde stödja på benet! han skrek av smärta och skrämde tyra-myra...stackarn! så jag har verkligen inte tid att ligga här inne och va dålig, funderar på om någon sitter och tänker på hur kan göra livet så svårt som möjligt för familjen svensson i fröakärr...faen ta den i så fall!

Allt känns ganska motigt just nu, ekonomin är kass och värre lär det bli för försäkrings kassan vill eller rättare sagt måste sätta över mig på aktivitets ersättning vilket betyder att jag förlorar ytterligare ca 3000 i månaden...! vi klarar oss inte i nuläget hur fasiken ska de gå runt sen då?!då har jag ca 65%av min ursprungslön av det jag tjänade innan jag blev sjuk...hur många klarar sig på de? maken jobbar halvtid, är också sjukskriven på 50% så soc here vi kom typ...är så jäkla tragiskt! Har verkligen inte gjort något fel, bara blivit svårt sjuk och då sviker samhället!

Så till hösten får ni gärna rösta på de röd-gröna så kanske vi som inte kan jobba även fast vi vill kanske kan få ett drägligt liv iaf! Är så besviken på att de kan göra så, okej om man är arbets skygg, eller missköter sig men så är det ju inte i vårt fall... Önskar mig lite tur här i livet!

I helgen som var jag och stefan på 30års fest gånger två med 80-tals tema, så jag var typ en glam-punkare...

Tack till Berit som fixade smink och hår! eller hur var jag snygg...! ;) Även tack till Malin som lånade ut färgen till håret!

Det var jätte kul och träffa alla gamla kompisar från reftele igen, det går länge mellan gångerna nu för tiden!

Men det tog på krafterna, orkar inte så mycket längre. Men tack Johan och Carola för en trevlig fest och ett stort grattis!

Vill även passa på och gratta Monica (hon är mamma till den ena sömn tutan på kortet på tyra och hennes ida, så söta änglar) Även Lisa har fyllt år i veckan, så grattis!

Om det dröjer lång tid mellan uppdateringar på sidan så är det för att när jag väl är hemma så vill jag inte lägga tid på att sitta med datorn...

I helgen som var så var tyra-myra på Öland med farbror Keke, faster Susanne och kusinen Amanda. Så snälla de är och förbärmar sig över tyra. De hade tittat på maj-brasa och ätit massa korv (tror tyra hade fått i sig 2,5 korv), sen hade de fixat med husvagnen (staket osv...) och på söndagen hade de tittat på ko-släpp! De hade tyra gillat! Det är så skönt att vi kan släppa iväg tyra och veta att hon har jätte kul var hon än är, och att hon inte blir ledsen när man lämnar osv. Det är mer, "stäng dörren mamma!" Denna helgen är hon hos mina föräldrar för att avlasta stefan lite... Tror att min farmor Inga skulle komma till Reftele imorgon så mamma slipper vara själv med tyra när pappa jobbar. Inga är helt outstanding! Hon blir 84 i år, men är pigg som en 65-70 åring. En riktig krut gumma! :) Hoppas att tyra visar sig från sin charmiga sida och inte trotsar alltför mycket, mamma är lite skör för tillfället...

Funderar på att kontakta Värnamo Nyheter, de vill tydligen göra ett reportage om mig. Blev kontaktad av en av överläkarna på Gyn att de hade sökt henne och undrade om de hade en patient som tydligen var jag men självklart så lämnade hon inte ut mitt namn men jag fick en lapp med en som jag skulle kontakta om jag var intresserad av det... Men oftast så görs ju sådana reportage med människor som har blivit bra, men i mitt fall så vet man ju inte hur utfallet blir, det kan ju lika väl gå käpp rätt åt helsike... Men det skulle ju i alla fall belysa mitt/vårt problem och kanske underlätta om man ska söka fond och stipendie medel för att klara vardagen. Vad tycker ni?

Har en kompis i Linköping som jag bollar tankar med (hon har varit med om en svår olycka för länge sedan) men det är skönt att ha någon som förstår vad man pratar om, hon vann en "make-over" och den blev så lyckad, är så glad för hennes skull!

På bilderna idag så är det Tyra och Ida som somna ifrån påskaftons firandet så mysigt i Idas säng på påskafton, sen är det jag med extrem sminkning på 80-tals fest och på sista bilden gungar Tyra utanför Ronald Macdonalds huset sista helgen hon var uppe och hälsade på mig med mormor och morfar.

Puss och Kram

Karin