Livet rullar på i sakta mak, jag är hemma, Stefan jobbar och Tyra går i skolan.
Mina dagar består av att vila och ladda batterierna för att vara så pigg som möjligt när resten av familjen kommer hem! ❤️ 
fredag 20 juni 2014
torsdag 23 maj 2013
Utrota Migrän
Hatar migrän, borde finnas någon som kan utrota denna hemska plåga! Har sovit hela dagen och nu känns de som om huvudet ska explodera...! 😖 Hoppas på bättring tills imorgon då jag ska träffa Lovisa för lite lunch!
Puss och kram Karin
söndag 5 maj 2013
Underbar dag!
Hej!
Idag har varit en sådan där helt underbar dag. Visst att vi steg upp tidigt för att åka på simskolan men insåg halvvägs in till stan att sista gången var i lördags förra veckan tyvärr...men de vände vi till något positivt och köpte några frallor och åkte ut till svärfar och åt frukost där! :)
Sen hem för antibiotika spruta men de blev fördröjt så då passade vi på att åka in till blomsterlandet för att fixa lite vår fint för billig penning. Sen spruta och sen vidare ut i trädgården där det planterades färgglada blommor åt höger och vänster. Jag och Tyra planterade även fröer i en massa konservburkar som vi sparat på ett tag. De blev dill, persilja, ätbara blommor och så några andra färgglada blommor så nu blir de bara till att vänta och se om de kommer upp något så småningom.
Sen vart de vila för min del, sen ut för att Tyra skulle få öva på att cykla. Blev nog ca 40-50m utan att pappa höll i! Så nu har hon hittat balansen, hon hade tappat bort den förra året! (Hennes egna ord) ;) Goa unge!
Sen lite städ i trädgården eller iaf ihop samlande av div leksaker och annan bråte så nu ser de iaf finare ut!
Efter det tände maken grillen och jag fick finna mig att endast kunna njuta av stunden och inte hjälpa till det minsta. (Det är verkligen frustrerande att inte kunna hjälpa till utan snarare behöva hjälp med allt!)
Maten blev ljuvlig och avnjöts faktiskt ute, så årets första grillning och "äta-utomhus" blev de dagen till ära. Sen så blev de lite soff-häng och fixande med telefon och padda då det var evigheter sedan de uppdaterades eller säkerhetskopierades så nu är de tråkiga gjort!
Saga lästes för Tyra som somnade innan hon lagt huvudet på kudden och Sen mys med maken...! En full-potts dag!
För er som undrar så; -jo, knäet har gjort ont, de har varit riktigt svullet mellan varven( borde nog tappas igen) men allt det underbara har lätt vägt över det negativa idag...! ❤❤❤
Vill även passa på att gratta Lisa på födelsedagen! Hon fick mms med skön sjungandes sång framfört av Tyra... Hoppas din dag blev vad du önskat!
Korten är tagna under dagen. (Med undantag för de på mig och Tyra som togs på folkets parks lekplats igår när Stefans nya lag hade match)
Grattis till segern förresten! Mer av den varan! :)
Livet är bra underbart! 🎈
Puss och Kram
Karin
Idag har varit en sådan där helt underbar dag. Visst att vi steg upp tidigt för att åka på simskolan men insåg halvvägs in till stan att sista gången var i lördags förra veckan tyvärr...men de vände vi till något positivt och köpte några frallor och åkte ut till svärfar och åt frukost där! :)
Sen hem för antibiotika spruta men de blev fördröjt så då passade vi på att åka in till blomsterlandet för att fixa lite vår fint för billig penning. Sen spruta och sen vidare ut i trädgården där det planterades färgglada blommor åt höger och vänster. Jag och Tyra planterade även fröer i en massa konservburkar som vi sparat på ett tag. De blev dill, persilja, ätbara blommor och så några andra färgglada blommor så nu blir de bara till att vänta och se om de kommer upp något så småningom.
Sen vart de vila för min del, sen ut för att Tyra skulle få öva på att cykla. Blev nog ca 40-50m utan att pappa höll i! Så nu har hon hittat balansen, hon hade tappat bort den förra året! (Hennes egna ord) ;) Goa unge!
Sen lite städ i trädgården eller iaf ihop samlande av div leksaker och annan bråte så nu ser de iaf finare ut!
Efter det tände maken grillen och jag fick finna mig att endast kunna njuta av stunden och inte hjälpa till det minsta. (Det är verkligen frustrerande att inte kunna hjälpa till utan snarare behöva hjälp med allt!)
Maten blev ljuvlig och avnjöts faktiskt ute, så årets första grillning och "äta-utomhus" blev de dagen till ära. Sen så blev de lite soff-häng och fixande med telefon och padda då det var evigheter sedan de uppdaterades eller säkerhetskopierades så nu är de tråkiga gjort!
Saga lästes för Tyra som somnade innan hon lagt huvudet på kudden och Sen mys med maken...! En full-potts dag!
För er som undrar så; -jo, knäet har gjort ont, de har varit riktigt svullet mellan varven( borde nog tappas igen) men allt det underbara har lätt vägt över det negativa idag...! ❤❤❤
Vill även passa på att gratta Lisa på födelsedagen! Hon fick mms med skön sjungandes sång framfört av Tyra... Hoppas din dag blev vad du önskat!
Korten är tagna under dagen. (Med undantag för de på mig och Tyra som togs på folkets parks lekplats igår när Stefans nya lag hade match)
Grattis till segern förresten! Mer av den varan! :)
Livet är bra underbart! 🎈
Puss och Kram
Karin
fredag 3 maj 2013
Hemgång!
Idag skrivs jag ut! Håller tummarna att jag får vara hemma längre än förra försöket. Då gick de cirka 20timmar. Så de är nog inte så svårt att slå! ;)
Men de är som min läkare säger; "du är inte som någon annan patient jag träffat, inget funkar ju som de ska! Så jag ger inga garantier..."
Min läkare är suverän! Duktig och mänsklig och med glimten i ögat... Jag har oftast en väldig tur med läkare! (Förutom de stolpskottet på infektion i Jkp) men de ska tilläggas att han har underbara kollegor iaf! (De som kommer ner och gör infektionskonsulterna från Jkp 2ggr i veckan)
Jag kommer ha hemsjukvård nu i 6veckor då jag behöver få en spruta med antibiotika varje dag. I skinkan. Så från och med idag så börjar jag min förvandling mot en Beyonce rumpa! ;) Näe men seriöst de blir lätt blödningar pga de blodförtunnande jag måste ta och antibiotika sprutan måste tas i muskeln vid rumpan så vi får se hur de funkar...
Idag stänger vi igen port-a-cathen igen med. Skönt! Inga orosmoln på att få blodförgiftningar i den under behandlingen. Men den har verkligen räddat mig under dessa veckor för mina kärl är totalt sönderstuckna och så ärriga så den lilla slangen (som är supertunn på de minsta pvk:erna) går ej få in i kärlen. Sista dagen innan porten så försökte narkosen i en timma att hitta något kärl någonstans men utan att lyckas... Och då är de de som är bäst på detta då de sticker folk hela dagarna! Så porten är mycket värd vid sådana här tillfällen!
Idag skiner solen ute, ser så skönt ut men jag misstänker att det är mycket kallare än de ser ut tyvärr! Jag längtar efter värme och sol och grillning med goda vänner!
Bara kunna spontant umgås utan en massa planerande!
All kärlek till er!
Puss och kram
Karin
Men de är som min läkare säger; "du är inte som någon annan patient jag träffat, inget funkar ju som de ska! Så jag ger inga garantier..."
Min läkare är suverän! Duktig och mänsklig och med glimten i ögat... Jag har oftast en väldig tur med läkare! (Förutom de stolpskottet på infektion i Jkp) men de ska tilläggas att han har underbara kollegor iaf! (De som kommer ner och gör infektionskonsulterna från Jkp 2ggr i veckan)
Jag kommer ha hemsjukvård nu i 6veckor då jag behöver få en spruta med antibiotika varje dag. I skinkan. Så från och med idag så börjar jag min förvandling mot en Beyonce rumpa! ;) Näe men seriöst de blir lätt blödningar pga de blodförtunnande jag måste ta och antibiotika sprutan måste tas i muskeln vid rumpan så vi får se hur de funkar...
Idag stänger vi igen port-a-cathen igen med. Skönt! Inga orosmoln på att få blodförgiftningar i den under behandlingen. Men den har verkligen räddat mig under dessa veckor för mina kärl är totalt sönderstuckna och så ärriga så den lilla slangen (som är supertunn på de minsta pvk:erna) går ej få in i kärlen. Sista dagen innan porten så försökte narkosen i en timma att hitta något kärl någonstans men utan att lyckas... Och då är de de som är bäst på detta då de sticker folk hela dagarna! Så porten är mycket värd vid sådana här tillfällen!
Idag skiner solen ute, ser så skönt ut men jag misstänker att det är mycket kallare än de ser ut tyvärr! Jag längtar efter värme och sol och grillning med goda vänner!
Bara kunna spontant umgås utan en massa planerande!
All kärlek till er!
Puss och kram
Karin
5minuter
...så kort tid tog de för akutens personal i Värnamo att inse att jag behövde en morfin spruta. 5min!
Snacka om skillnad!
Jag har precis kommit med TAXI till akuten i Vmo från avdelningen i Jönköping. Sjuksköterskan som jobbade idag (och som jobbat helgen) måtte ha hatat mig. Dock ömsesidigt. Enligt henne var jag absolut inte i behov av en bår/ligg transport/taxi men jag hade sådan tur att det bara var en till medresenär så jag kunde ha knäet utsträckt i baksätet. T.o.m taxin chauffören ifrågasatte om jag verkligen skulle fixa resan och undrade om de inte kunde ge mig något smärtlindrande. Allt detta inför personalen men de svarade inget... Är helt förbluffad över hela situationen som rådde där uppe.
Men risken är nu överhängande att jag måste göra ny operation med efterföljande spoldropp då knäet inte svullnar av och fortsätter göra så fruktansvärt ont. Snälla håll tummarna för mig att jag slipper! Orkar inte mer smärta nu...! Jag vill ju ta Tyra på kosläpp den första maj!, jag vill följa med familjen och titta på Valborgs brasa... Jag vill kunna sova på sidan. Slippa uppleva ett helvete varje gång som jag ska på toa...jag vill massor av saker!
Snacka om skillnad!
Jag har precis kommit med TAXI till akuten i Vmo från avdelningen i Jönköping. Sjuksköterskan som jobbade idag (och som jobbat helgen) måtte ha hatat mig. Dock ömsesidigt. Enligt henne var jag absolut inte i behov av en bår/ligg transport/taxi men jag hade sådan tur att det bara var en till medresenär så jag kunde ha knäet utsträckt i baksätet. T.o.m taxin chauffören ifrågasatte om jag verkligen skulle fixa resan och undrade om de inte kunde ge mig något smärtlindrande. Allt detta inför personalen men de svarade inget... Är helt förbluffad över hela situationen som rådde där uppe.
Men risken är nu överhängande att jag måste göra ny operation med efterföljande spoldropp då knäet inte svullnar av och fortsätter göra så fruktansvärt ont. Snälla håll tummarna för mig att jag slipper! Orkar inte mer smärta nu...! Jag vill ju ta Tyra på kosläpp den första maj!, jag vill följa med familjen och titta på Valborgs brasa... Jag vill kunna sova på sidan. Slippa uppleva ett helvete varje gång som jag ska på toa...jag vill massor av saker!
söndag 28 april 2013
Fortfarande kvar på sjukhuset
Hej hej!
Har dock bytt sjukhus mot Ryhovs infektionsklinik.
Som jag skrev sist så skulle jag få gå hem med antibiotika tabletter, vilket jag gjorde vid lunchtid på måndagen. Märkte redan ökad smärta på kvällen men sov hemma och vaknade med massiv smärta o feber på morgonen...! :( så in till akuten, sen upp på avdelning igen och start med ny antibiotika i blodet. Tyvärr så hade min få kärl som finns kvar blivit sönder stuckna så i tisdags öppnade vi port a cathen igen för första gången sen januari 2012.
Blev en ganska omtumlad öppning då jag trodde jag skulle dö... För så fort sjuksköterskan kollat backflöde och börjat spruta in koksaltslösning så fick jag extrem andnöd, en röd hetta över ansikte, halva bröstet och höger arm. Sen började ja tuppa av så de blev akut larm till narkosen men sen efter ett tag så lugnade de sig och jag kvicknade till igen. Helt oförklarligt! Vette fasiken va som hände men lite lätt obehagligt att inte få luft måste jag säga.
Men nu funkar porten iaf och de är tur!
Sen på onsdagen togs beslut om ny operation men denna gången sövdes jag för de skulle "skäras" mer inuti knäet än sist. Men allt funkade bra tror jag, jag somnade på operations bordet när de sa att jag skulle göra de och nästa grej jag kommer ihåg är att jag gråter och skriker på uppvaket för de gör så ont...ont fortsätter det sedan göra hela natten och fram på morgonen när läkarna väljer att ta bort slangarna har jag fullständig smärtpanik. Sen efter några timmar la sig smärtan bara jag inte utsatte benet för vertikalt läge. Typ som att gå på toa. Så vi gjorde en deal jag sa till när jag behövde gå på toa, då gjorde de bladderscan för o se min urin mängd (så jag inte kunde fejka) sen fick jag en morfin spruta o kunde gå på toa. Visst hade jag ont men det funkade iaf!
Sen började jag få frossa vid lunch tid i torsdag och framåt kvällen så var jag het som en kamin men vårdens "kära" örontemp visade beskedliga 38grader så då fick min mor nog och fixade en "riktig" rump-termometer o vips så var febern 39,5grader...så hela natten pendlade jag mellan 39-40 grader. Så i fredags ville inte ortopederna ansvara för mig längre utan de blev ambulans upp till infektion i Jönköping. Väl där började helvetet på riktigt. Någon läkare som jag ej träffat har förbjudit att jag ska få vare sig morfin i sprutform eller lugnande, båda dessa jag fått i Värnamo för att enbart överleva smärtan. Så sen i fredags vägrar jag ta dropp för då behöver jag gå upp och det är ett helvete. Och fortsätter vara i någon timma efteråt. Jag har försökt resonera utan resultat och pappa trodde jag skulke gå i taket..! Så imorgon vill jag träffa denna "per" Och fråga hur han kan bedöma detta utan att ha träffat mig eller mitt knä och sen lugnt gå hem på helg och att ingen annan våga ifrågasätta hans "dom" även fast alla tester visar att min kropp utsätts för extrem tortyr...!
Så ser min måndag ut, bita som en bulldogg, så passa er!!
Lovar en uppföljning inom kort på vad Per har att säga...!
*gggrrrrrr* .......😡😈👹✨🌟💪👊⚡
Sov gott!
Puss och Kram
Karin
Har dock bytt sjukhus mot Ryhovs infektionsklinik.
Som jag skrev sist så skulle jag få gå hem med antibiotika tabletter, vilket jag gjorde vid lunchtid på måndagen. Märkte redan ökad smärta på kvällen men sov hemma och vaknade med massiv smärta o feber på morgonen...! :( så in till akuten, sen upp på avdelning igen och start med ny antibiotika i blodet. Tyvärr så hade min få kärl som finns kvar blivit sönder stuckna så i tisdags öppnade vi port a cathen igen för första gången sen januari 2012.
Blev en ganska omtumlad öppning då jag trodde jag skulle dö... För så fort sjuksköterskan kollat backflöde och börjat spruta in koksaltslösning så fick jag extrem andnöd, en röd hetta över ansikte, halva bröstet och höger arm. Sen började ja tuppa av så de blev akut larm till narkosen men sen efter ett tag så lugnade de sig och jag kvicknade till igen. Helt oförklarligt! Vette fasiken va som hände men lite lätt obehagligt att inte få luft måste jag säga.
Men nu funkar porten iaf och de är tur!
Sen på onsdagen togs beslut om ny operation men denna gången sövdes jag för de skulle "skäras" mer inuti knäet än sist. Men allt funkade bra tror jag, jag somnade på operations bordet när de sa att jag skulle göra de och nästa grej jag kommer ihåg är att jag gråter och skriker på uppvaket för de gör så ont...ont fortsätter det sedan göra hela natten och fram på morgonen när läkarna väljer att ta bort slangarna har jag fullständig smärtpanik. Sen efter några timmar la sig smärtan bara jag inte utsatte benet för vertikalt läge. Typ som att gå på toa. Så vi gjorde en deal jag sa till när jag behövde gå på toa, då gjorde de bladderscan för o se min urin mängd (så jag inte kunde fejka) sen fick jag en morfin spruta o kunde gå på toa. Visst hade jag ont men det funkade iaf!
Sen började jag få frossa vid lunch tid i torsdag och framåt kvällen så var jag het som en kamin men vårdens "kära" örontemp visade beskedliga 38grader så då fick min mor nog och fixade en "riktig" rump-termometer o vips så var febern 39,5grader...så hela natten pendlade jag mellan 39-40 grader. Så i fredags ville inte ortopederna ansvara för mig längre utan de blev ambulans upp till infektion i Jönköping. Väl där började helvetet på riktigt. Någon läkare som jag ej träffat har förbjudit att jag ska få vare sig morfin i sprutform eller lugnande, båda dessa jag fått i Värnamo för att enbart överleva smärtan. Så sen i fredags vägrar jag ta dropp för då behöver jag gå upp och det är ett helvete. Och fortsätter vara i någon timma efteråt. Jag har försökt resonera utan resultat och pappa trodde jag skulke gå i taket..! Så imorgon vill jag träffa denna "per" Och fråga hur han kan bedöma detta utan att ha träffat mig eller mitt knä och sen lugnt gå hem på helg och att ingen annan våga ifrågasätta hans "dom" även fast alla tester visar att min kropp utsätts för extrem tortyr...!
Så ser min måndag ut, bita som en bulldogg, så passa er!!
Lovar en uppföljning inom kort på vad Per har att säga...!
*gggrrrrrr* .......😡😈👹✨🌟💪👊⚡
Sov gott!
Puss och Kram
Karin
måndag 22 april 2013
Liten Uppdatering
Hej hej!
Nu är jag på sjukhus igen så då finns det tid att fördriva så jag tänkte uppdatera bloggen lite! 😃
Tänk att jag varit hemma i lite över ett år! (om de dagarna innan jul som jag låg inne inte räknas in) Helt otroligt, vilken skillnad om jag jämför med hur det var innan!
Tyvärr så har det inte förändrats något med maten eller vätskan utan jag kräks fortfarande, men försöker pilla i mig mat så gott de går. Jag lever på det lilla som blir kvar efter jag kräkts. Det funkar men det sprudlar ju kanske inte energi ur mig utan mycket tid går åt till att vila och sova.
Men i min egen säng! 👍
Jo, anledningen till att jag nu befinner mig på sjukhuset är att jag i lördags förra veckan vaknade med ett knä stort som en handboll som inte bar mig och de gjorde djävulusiskt ont! Så in till akuten för att se vad som kan ha tänkas hänt. För jag hade inte gjort något själv, tex trillat eller så utan de bara var så när jag vaknade. Fick en första diagnos att knäet va inflammerat så hem med lite anti inflammations medicin så skulle de ge med sig enligt läkaren. Men på söndag så hade de svullnat upp ändå mer och jag började känna mig febrig o hängig, så då valde läkarna att "tappa" knäet på vätska. O sen hem igen, men efter några timmar var knäet ännu större så då var det bara in igen och då hade de fått preliminära provsvar på vätskan från knäet som visade på en bakteriell infektion. Så jag blev inlagd på ortopeden med intravenös antibiotika. Men de hjälpte inte tyvärr så på tisdagen blev de operation av knäet och de satte ett "spol-dropp" i knäleden. (Bilden med två slangar, där ena pumpar in koksaltslösning och i den andra slangen kommer de ut) detta gjorde fruktansvärt ont, blir ju lite som en ballong som blåser upp knäet fast med vätska istället för luft, de hela blev inte bättre av att den slangen dr de skulle rinna ut hade blivit lite knickad så vätskan hade svårt att rinna ut i samma takt som de rann in...! Men då konstaterade de iaf att det var blodförgiftning i knäleden som spridit sig till resten av blodet. Så mer antibiotika! Men nu är slangarna borta, en otrolig lättnad! Så förhoppningsvis får jag gå hem idag med antibiotika tabletter. Så de ska bli spännande och se hur de får att behålla dem...!
Sådan jäkla otur helt enkelt, läkarna kan inte säga hur de kom sig att det satte sig i knäet eller vart de kom ifrån tyvärr...
Annars så rullar livet på, jag har börjat gå på dag rehab mest för att komma hemifrån och träffa andra människor. Detta är två förmiddagar i veckan.
Jag är numera sjukskriven igen! Så skönt att komma in i systemet igen och faktiskt få ut lite pengar i slutet av månaden... De senaste månaderna har varit riktigt tuffa då Stefans vikariat hastigt och lustigt tog slut utan någon direkt förvarning...! Men nu har fått ett kort vik som klasslärare i Tånnö. Så det är en enorm lättnad då A-kassan helt enkelt inte är så snabba! Väntar fortfarande på pengar, men det ska vara intyg på intyg, de verkar aldrig nöja sig! Surt som fasen!
Tyra håller sig frisk som en nötkärna "peppar,peppar" så de är skönt. Hon är så härligt dråplig just nu med stört sköna kommentarer till det mesta. Men de tar på krafterna enormt då hon är väldigt energisk och full av liv precis som det ska vara!! Bara mamma som inte orkar med riktigt i svängarna...
Så som ni ser flyter tiden och livet på. (Även om jag ibland ser allt i svart och förbannar min kropp, men sen så kommer de en dag då allt känns lättare så orkar man lite till!)
Nu hoppas jag på en härlig vår med massor av sol och fågelsång!
Puss och kram
Karin
Nu är jag på sjukhus igen så då finns det tid att fördriva så jag tänkte uppdatera bloggen lite! 😃
Tänk att jag varit hemma i lite över ett år! (om de dagarna innan jul som jag låg inne inte räknas in) Helt otroligt, vilken skillnad om jag jämför med hur det var innan!
Tyvärr så har det inte förändrats något med maten eller vätskan utan jag kräks fortfarande, men försöker pilla i mig mat så gott de går. Jag lever på det lilla som blir kvar efter jag kräkts. Det funkar men det sprudlar ju kanske inte energi ur mig utan mycket tid går åt till att vila och sova.
Men i min egen säng! 👍
Jo, anledningen till att jag nu befinner mig på sjukhuset är att jag i lördags förra veckan vaknade med ett knä stort som en handboll som inte bar mig och de gjorde djävulusiskt ont! Så in till akuten för att se vad som kan ha tänkas hänt. För jag hade inte gjort något själv, tex trillat eller så utan de bara var så när jag vaknade. Fick en första diagnos att knäet va inflammerat så hem med lite anti inflammations medicin så skulle de ge med sig enligt läkaren. Men på söndag så hade de svullnat upp ändå mer och jag började känna mig febrig o hängig, så då valde läkarna att "tappa" knäet på vätska. O sen hem igen, men efter några timmar var knäet ännu större så då var det bara in igen och då hade de fått preliminära provsvar på vätskan från knäet som visade på en bakteriell infektion. Så jag blev inlagd på ortopeden med intravenös antibiotika. Men de hjälpte inte tyvärr så på tisdagen blev de operation av knäet och de satte ett "spol-dropp" i knäleden. (Bilden med två slangar, där ena pumpar in koksaltslösning och i den andra slangen kommer de ut) detta gjorde fruktansvärt ont, blir ju lite som en ballong som blåser upp knäet fast med vätska istället för luft, de hela blev inte bättre av att den slangen dr de skulle rinna ut hade blivit lite knickad så vätskan hade svårt att rinna ut i samma takt som de rann in...! Men då konstaterade de iaf att det var blodförgiftning i knäleden som spridit sig till resten av blodet. Så mer antibiotika! Men nu är slangarna borta, en otrolig lättnad! Så förhoppningsvis får jag gå hem idag med antibiotika tabletter. Så de ska bli spännande och se hur de får att behålla dem...!
Sådan jäkla otur helt enkelt, läkarna kan inte säga hur de kom sig att det satte sig i knäet eller vart de kom ifrån tyvärr...
Annars så rullar livet på, jag har börjat gå på dag rehab mest för att komma hemifrån och träffa andra människor. Detta är två förmiddagar i veckan.
Jag är numera sjukskriven igen! Så skönt att komma in i systemet igen och faktiskt få ut lite pengar i slutet av månaden... De senaste månaderna har varit riktigt tuffa då Stefans vikariat hastigt och lustigt tog slut utan någon direkt förvarning...! Men nu har fått ett kort vik som klasslärare i Tånnö. Så det är en enorm lättnad då A-kassan helt enkelt inte är så snabba! Väntar fortfarande på pengar, men det ska vara intyg på intyg, de verkar aldrig nöja sig! Surt som fasen!
Tyra håller sig frisk som en nötkärna "peppar,peppar" så de är skönt. Hon är så härligt dråplig just nu med stört sköna kommentarer till det mesta. Men de tar på krafterna enormt då hon är väldigt energisk och full av liv precis som det ska vara!! Bara mamma som inte orkar med riktigt i svängarna...
Så som ni ser flyter tiden och livet på. (Även om jag ibland ser allt i svart och förbannar min kropp, men sen så kommer de en dag då allt känns lättare så orkar man lite till!)
Nu hoppas jag på en härlig vår med massor av sol och fågelsång!
Puss och kram
Karin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
