lördag 28 januari 2012

Jag mår illa, tjuvtjock för att snacka småländska. Men bara när nutrions pumpen används vilket den ska göras 24h om dygnet men jag vägrar. Big no no... Även om jag får medicin mot illamåendet hjälper de inte tyvärr.

Min magsäck är paj. Kaputt. Iaf enligt testerna som gjorts men vet dock inte riktigt vad som kan göras. Har fått lite olika hypoteser från greger men jag är mer inte på operation. Orkar inte testa mer olika mediciner som med mikroskopisk chans kanske kan hjälpa.
Jag e trött på skiten, trött på att försöka, testa osv...orkar inte mer alltså.

Kram

onsdag 25 januari 2012

Mitt besök ikväll....!

Josefin döljer sig bakom sin engångs one-piece som de så frikostigt bjöd på när jag var nere för andra gång pga strulande nålar...! Enligt narkos läkaren är min höger arm helt förbrukad på kärl, han kollade med hjälp av ultra ljud. Så nu sitter de en artär nål i en ven på höger överarms insida. Så den stora frågan nu är; öppna porten eller sätta tillfällig picc-line...?

Puss och Kram
Karin

D day

*OBS! Läs bilderna i omvänd ordning!*

Bild 1 min mage med genomlysning, pluttarna som syns sitter i sonden och mäter aktiviteten i magsäck och tunntarm

Bild 2 magen innan något gjorts

Bild 3 sond på plats, plus EGG elektroder

Bild 4 ihop tejpad så allt ska hållas på plats

Bild 5 två stycken doser hänger nu på mig, de registrerar allt som sker. Jag markerar när jag äter, somnar och vaknar.

Är på moln för att det faktiskt funkade att använda Peg-hålet för sonden! Så den "hemska" undersökningen är nu inte alls hemsk!  helt överlycklig!!

To be countiued...

Kram till Er alla!

tisdag 24 januari 2012

Äntligen

Nu är jag i Stockholm, har träffat min forskare/läkare Greger. Det känns ok.
Fick ambulans transport upp pga att jag igår fick kraftiga buksmärtor... ( super schysst att jag fick med rullstolen!) Jag var ett vrak i ambulansen, varje gupp kändes... Men bra personal som läser av situationen galant! Men de lyckas inte hitta vad som varit fel, men jag är inte riktigt lika påverkad nu som innan så vi får hoppas att de är övergående. Har inte kunnat räta på mig sen igår lunch, inte sovit sen igår morse så det känns kroppen!

Vill passa på att hylla och gratta Sara i efterskott! Shit, 30år gumman... Skönt att de är ett halvår kvar! ;) men iaf så hoppas jag att helgen vart lyckad och att din dag igår blev bästa möjliga!

Tack för alla peppande sms och meddelanden allihopa!

Nu kör vi!

Kram

Värnamo sjukhus-Huddinge 1-0

söndag 22 januari 2012

Från andra sidan glasrutan...

Idag har varit en tung dag...
Förmodligen mest psykiskt. En vacker dag ute misstänker jag. Maken och dottern har åkt pulka, sen har de haft kalas för maken. Han blir återigen 29år imorgon, så fr.o.m. i år blir jag äldre än han... Men min dag har bestått av att bara få tiden att gå. Inte tänka för då rinner tårarna i sakta strilar ner för mina fnasigt torra sjukhus kinder.
En gång. En gång har jag åkt pulka med Tyra. Och då har vi ändå haft två "svåra o bistra" vintrar (underbara enligt mig)
Faen rent ut sagt, jag missar för mycket... Alla de där gyllene tillfällena när man är familj. Allt det viktiga!
Jag har flera ggr under dessa dagarna tittat på bildspelet som jag fått av Daniel Johansson (www.dkj.se) som fotograferade oss för essence vitae projektet. Måste ta tag i de efter Stockholm. De ska skrivas lite "modell" papper och så ska jag välja ut en bild som vi får förstorad. Och en helt ljuvlig cd med en massa underbara kort på familjen! Ena stunden när jag tittar på korten så kommer tårarna, nästa så värms hjärtat och slår lite extra för min fina familj!
Jag har satt upp lite små mål för några månader framöver nu när jag haft all tid i världen till att fundera över livet som jag inte lever. Ett visst mål är att få uppleva en grej som har gett mig så många fina minnen. Enbart en helt egogrej. Men sånt kan kanske behövas med...! Men är bara i start groparna än så länge... Sen är de en annan sak som oxå är i startgroparna. Men den är absolut hemlig så om/när den blir av så blir informerade efteråt...tyvärr! ;)

Tid borde gå att spara, kapsla in samla och sen släppa ut lite när man behöver lite extra!
För just nu kunde jag kapsla in varenda minut...

Kram

lördag 21 januari 2012

Helvetet tur o retur

Så som överskriften tydligt visar så har veckan varit minst sagt "svajig". Jag är just nu morfin fri sen två dagar tillbaka. Min förståelse och insikt av detta har gett mej en helt ny definition av att vara beroende men inte missbruka. Fy faen va odrägligt de är stundvis... Jag har varit för mig själv i stort sett hela veckan. Vill inte att nån skulle se när de var som värst... Inte ens familjen. Jag tycker de är lite genant helt enkelt. Att hjärnan inte är stärkare än så. Eller just att vissa delar av den är Såååå sjukt starka. Så nu har jag mycket mer värk i
Bäcken men framför allt benen... :,(

Men håll nu alla tummar som går för på tisdag åker jag till Stockholm, till
Gastrolabb på karolinska i Huddinge.
Då väntar nästa utmaning. Över 25 timmars panikångest med sond. Den
Enda behandlingen under dessa 4,5 år som jag lovat mig själv att aldrig göra om... Men nu måste ja. Valet är att fortsätta leva som nu, dvs inte leva alls...

Jag HOPPAS på ett mirakel...

Puss och kram
Karin

måndag 2 januari 2012

Nytt år, nya möjligheter!

Hej hej!

Nytt år. 2012. Undrar vad detta år ska bjuda på..?

Slutet av 2011 firades på akuten i Värnamo, men för en gångs skull var de inte jag som var sjuklingen. Tyvärr var de Tyra-myra... Vi var hos goda vänner för att fira in de nya året men nästan direkt när vi kom så trillade Tyra från några ringar i taket och slog i bak huvudet rejält. Först så trodde vi inte de var så stor fara utan bara kylde de men när hon började vingla som om hon var full när hon gick då blev de åka av! Så upp till akuten för att kolla upp hennes lilla huvud. Men efter några timmars observation så fick vi lämna sjukhuset, lagom till att fira in de nya året. Men fy va jag blev rädd ett tag, gick inte känna igen Tyra. Hon var mammig och orkeslös och extremt trött... Hua! Men nu är hon sitt vanliga jag igen, energi till 1000! :) men fy sjutton va jag är glad att de är jag som är sjuk i vanliga fall och inte hon...! Som förälder är man väldigt liten och maktlös när sådant händer...

Jag har hållt mig pigg annars, har ju fortfarande penicillin sen förra sepsisen så de är skönt! Fast igår vart de inte många knop jag gjorde, även fast jag var spik nykter på nyår så var kroppen helt slut. Hade lite feber på eftermiddagen och kvällen men jag misstänker att de beror på för mycket stohej och för lite sömn...

Bilden är tagen på sjukhuset, Tyra fick låna en "liten" sjukhus skjorta (den var STOR) men den minsta de hade... Hon såg sååå söt ut, trots situationen.

Puss och Kram
Karin