söndag 18 september 2011

Underbara barn

I Torsdag när de sa pang i mitt huvud, fick jag ångest. Dödsångest.
De gjorde så fruktansvärt ont, en smärta som var så outhärdlig att jag stundvis fick panik...
Jag undrade om de var så här de kändes när ett kärl brister. (så dramatisk är jag)
Jag har nu röntgat huvudet och narkos läkarna har tagit ryggmärgsprov på mej. Allt ser bra ut förutom mina bihålor. Skönt. Fast varför värker mitt huvud så då? Visst, bihåleinflammation kan ge huvudvärk. Men jag har inte ett dugg ont i bihålorna. Jag är inte de minsta täppt i näsan. Konstigt va?

Älskar min lilla (stora enligt henne själv) tjej på bilderna. Saknar henne, har inte träffat henne sen i torsdags morgon. Då lovade jag och tummade på att jag bara skulle besöka sjukhuset för att träffa läkarna och lämna prover. Lovade henne att jag skulle hämta på dagis.
Så blev de inte.

Just nu ska jag egentligen sova klockan på väggen tickar i sakta mak mot morgonen, lugnet har spridit sig på avdelningen. Natten ljusnar mot en ny dag. Mitt huvud bultar, hjärnan verkar vara större än omfånget på min hjässa. Undrar stillsamt för mig själv, när får jag komma hem?
Längtar efter makens sovdruckna kropp ijämte mej, saknar (för stunden) Tyras minst sagt bordusa väckningar...
Ägnar mig åt att romantisera om vardagslivet där de eviga tjatet om läxor, tvätt och ostädade rum kommer i skymundan för de där dagarna och kvällarna när alla i familjen är samlade, äter en gemensamt lagad måltid och ingen stressar från bordet utan vi pratar i lugn och ro. Men hur ofta är den verkligheten verklig? ;)

Puss och Kram
Karin

torsdag 15 september 2011

Dålig igen

Mitt huvud håller på att sprängas känns de som. Hände något inuti de idag när Stefan skjutsade mej till sjukhuset. Typ som att trycka på en knapp. Jag fick panik , de gjorde så ont så jag skrek! Har gjort ct-röntgen och man kan inte se någon blödning men de vill göra ett ryggmärgsprov(LP) för att se så vätskan är klar. Men de gör så ont. Känns som att hjärnan inte får plats i skallen...
Kram
Karin

söndag 11 september 2011

Saknad

Jag saknar mitt liv. De som jag hade innan jag blev sjuk, när jag kunde planera, orka hjälpa Stefan med hemmet. När jag kunde vara fri från allt. Aldrig behöva fundera på allt de praktiska och diverse mediciner om jag ska åka hemifrån. Jag saknar att inte kunna jobba och tjäna pengar. Just nu är de ofta att de inte "går runt" ekonomiskt. Jag saknar att ha jobbarkompisar. Jag saknar att ha ett fungerande socialt liv. Jag saknar att vara hemma. Jag saknar Stefan. Jag saknar Tyra. Jag saknar Oscar och Philip. Jag saknar att gå ut och festa(inte varje helg men lite tätare än 3års intervaller!) Jag saknar struktur i livet. Jag saknar shopping. Jag saknar livsglädje stundvis. Jag saknar att kunna gå ut och gå. Jag saknar att min ork tryter. Jag saknar att inte kunna vara själv en stund med Tyra. Jag saknar Stefans obekymrade sätt att se på livet. Jag saknar att kunna känna mig mätt. Jag saknar energi. Jag saknar engagemanget i fotbollen. Jag saknar fotbollen. Jag saknar att ha kul. Jag saknar tilltro till livet. Jag saknar livet!

Jag saknar mitt gamla jag, har tappat bort mig själv någonstans på vägen...
Karin

lördag 10 september 2011

Blodförgiftning

Inlagd på nytt, mår kasst. Väderna visar på ny blodförgiftning. Jävla skit kropp...
Puss o kram
Karin

torsdag 1 september 2011

Sjuk

Inlagd igen. Feber,ont i kroppen, tappat rösten, hosta och jobbigt att andas... Typiskt...!